Äntligen är sommaren här på allvar! Åtminstone är det så det känns när man igen kan börja bada efter sina löppass. Visserligen var vädret inte så bra som jag hoppats på under dagens långpass, men efter 37 km löpning gör det faktiskt inte så mycket att det är ungefär 10 grader för kallt i luften. Efter ett sådant pass är det ändå oerhört skönt att få hoppa i vattnet och svalka av kroppen.
Visst händer det ibland att även jag funderar på varför jag springer så pass mycket som jag gör. Efter en ordentlig genomkörare som t.ex. ett långpass kommer svaret på den frågan. Det är så fantastiskt skönt! Innan jag började köra dessa tempopass och långpass hade jag aldrig känt mig så pigg och “levande” som jag gör när jag genomfört dessa. Det går inte ens att genomföra med den känsla man har haft efter t.ex. en fotbollsmatch eller en lång och tuff cykeltur. Om någon har ett förslag på hur man kan uppnå samma känsla efter någon annan idrottsaktivitet än löpning är det fritt upp att föreslå. 🙂
Dagens långpass var 37 kilometer långt. Jag körde det i en jämn fart där jag höll mig i farter på runt 4:30-4:40 min./km. Benen kändes överraskande pigga med tanke på att jag känt mig så oerhört trött hela veckan. Å andra sidan gick jag och lade mig redan kl. 22 igår kväll, så där finns kanske en del av förklaringen.
Sammanfattning av dagens långpass.
Andra passet utan tröja denna sommar. Lite av en frihetskänsla över det hela.
Brukar i allmänhet inte stanna för att dricka under mina långpass. Idag gjorde jag dock ett undantag.
Efter genomfört långpass av med skorna och i “plurret”.
Badselfie. 🙂
