Det här är absolut den bästa tiden på året och det är precis såhär jag drömmer om att ha det året om ifall jag besluter mig för att flytta söderut redan till hösten.
Det finns absolut inget bättre än att vakna tidigt, sätta sig på balkongen med kaffet och planera dagen. Möjligen skulle det vara att bege sig iväg på ett kort löppass då, men just nu vill jag inte riktigt slösa bort energin den tid på dygnet när jag är som piggast. Istället vill jag just nu se till att göra de mest utmanande arbetsuppgifterna genast efter frukosten så att jag får en bra start på dagen.
Idag vaknade jag redan kl. 4:45 och efter frukosten planerade jag dagen och veckan i detalj. Eftersom jag vaknade så tidigt passade jag även på att uppdatera mina målsättningar och strategier på lite längre sikt.
Detta är något som jag verkligen gillar att göra eftersom det gör allt så mycket klarare i livet. Det blir helt enkelt lättare att prioritera bland allt brus i vardagen. Igår skrev jag även ett inlägg på Gentlemannaguiden om vikten av att planera för att målsättningar. Gå in och läs det inlägget.
När klockan slog 6 var det dags att påbörja skrivuppdragen för dagen. I allmänhet kör jag på minst 4 timmar i ett sträck utan pauser. Det är aldrig några problem. Men när jag hållit på längre än så brukar jag ibland bli lite ofokuserad och seg.
Här beror det mesta på hur utvilad jag är. Ifall jag sovit riktigt bra och fått mellan 7-8 timmar av bra sömn kan jag skriva i över 6 timmar utan paus.
När jag gjort färdigt det som drar in pengar för dagen är det dags för en powernap, lunch och sedan svarar jag på de mest akuta mailen som kommit under dagen.
Efter det är det dags för träning, som vanligen pågår i 2-3 timmar. Sedan en lätt middag, just nu smoothie och ägg.
Nu är jag tillbaka här på balkongen och skriver igen. Det låter väl som en bra dag, eller hur. 🙂
Med en pappa som var företagare och med en insikt i vardagen hos många företagare i mitt tidigare jobb är det ingen överraskning hur många timmar man hamnar att lägga ner på detta under ett dygn. Men det är klart att det självupplevda biter på ett helt annat sätt. Numera räknar jag nämligen inte längre hur många timmar per dag jag lägger på detta.
