Gott nytt år!

Så var vi då inne på ett nytt år igen. Bilden ovan är från vårt nyårsfirande på torsdag, som samtidigt var vår 5-års dag. Tänk att det redan är 5 år sedan vi träffades!

Då det gäller nyårslöften blir det att försöka avlägga mer tid för sömn under detta år. Det har varit ett år med mycket göromål och som så oftast när tiden inte riktigt räcker till är det sömnen som man fuskar med. Både när det gäller löpningen och allt annat i livet tror jag att resultaten blir ännu bättre om jag får en lite bättre balans i vardagen. 5-6 timmar sömn räcker sällan till under hårda träningsperioder.

rotterdam marathon slutskedet

Höjdpunkten under 2015 när det gäller löpningen var Rotterdam Marathon där jag gjorde ett personbästa med tiden 2:47:45. Jag kom inte riktigt i samma form resten av året och fick en massa lärdomar från detta om hur det lönar sig att lägga upp ett träningsprogram tiden efter ett maratonlopp. Om man en längre tid inför ett maratonlopp kört med utpräglad maratonträning kan det nämligen löna sig att både minska på mängden och köra med mer snabbhet i flera månader efteråt.

PicsArt_1451833311698

Träningen inför Mumbai Marathon om två veckor blev tyvärr inte riktigt som jag planerade. Efter det inlägg som jag postade för två veckor sedan har jag inte gjort mer än ett lyckat löppass och därför kommer jag inte att satsa på några tider i det loppet. Istället kommer jag bara att jogga runt banan i ett lugnt långpasstempo. Om det sedan är 3:05, 3:15 eller till och med ännu långsammare är egentligen ingen betydelse alls då det inte handlar om att utmana personbästat. Det får bli ett så kallat upplevelselopp där fokuset är på allt annat än tiden.

Efter långpasset på 37 km som jag gjorde för drygt två veckor sedan drabbades jag av en förkylning som gjorde att jag blev tvungen att hålla 3 dagar träningsfritt. Det var i sig ingen stor katastrof i sammanhanget, eftersom det i mitt maratonprogram alltid finns utrymme att lägga om dagarna så att jag ändå får in de 3 nyckelpass som behövs för att göra det till en lyckad träningsvecka.

Problemet var att jag efter min förkylning även började känna av en smärta i mitt högra ben som påminner mycket om en benhinneinflammation. Märkligt att en skada kommer i samband med att man vilar! Smärtan har efter detta varit så påtaglig att jag inte kunnat genomföra ett enda långpass eller ett enda nyckelpass efter detta. Jag har gjort några halvdana försök, men har alltid varit tvungen att avbryta efter halva sträckan eller tidigare.

Förra veckan gjorde jag därför beslutet att helt låta bli att springa fram till Mumbai Marathon. Även om jag säkert kunde plåga mitt ben och få några bra kvalitetspass till stånd med smärta känner jag att det inte riktigt är värt det denna tid på året. Istället är det bättre att jag sparar på krutet till senare, så att jag har förutsättningar att utmana personbästat i Köpenhamn eller Stockholm i maj/juni.

Jag hoppas alltså att benet hinner läka så bra att jag kan jogga mig igenom Mumbai Marathon. Jag har nog stora förhoppningar om detta eftersom det redan känns betydligt bättre än i början av veckan. Men att gå och hoppas på att det skulle ske några mirakel gällande formen är alltså onödigt med tanke på att jag redan tappat två av de viktigaste veckorna i uppbyggnaden inför ett maratonlopp med denna skada.

PicsArt_1451834201617

Jag stal ytterligare en bild från syrrans instagramflöde. 🙂 Den är från ett backpass som hon genomförde på julafton i Mumbai.

PicsArt_1451833043724

Det var skönt att vakna upp utan huvudvärk på nyårsdagen. Men ett av mina andra nyårslöften är trots detta att slappna av mera under det nya året. Till detta hör även att nu som då tillåta sig att dra en ordentlig fylla. Under det gångna året har jag festat med handbromsen på, väl medveten om hur tuffa dagarna efter brukar vara. Även om det är skönt att som morgonmänniska vakna med ett visst mått av välmående varje dag, är det också bra med mer variation i livet. Därför hade jag tänkt ta bättre vara på de festliga tillfällen som kommer under året och framförallt inte ta livet och alla dess ”måsten” så allvarligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *