Ikväll var jag ut på ett sista kort löppass inför Vasa marathon på lördag. Jag körde 7,5 km med några kilometer i tävlingsfart. På basen av hur det kändes ikväll skall jag väl inte ha alltför stora förhoppningar om ett lyckat lopp på lördag.
Jag har känt mig hyfsat pigg i veckan och känt att vilan gjort gott för mina ben. Idag var det dock betydligt tyngre-tillsynes helt utan orsak. Det är inte något nytt att jag oftast är jättetrött efter mina arbetsdagar, men idag var hjälpte det inte ens med en powernap efteråt utan jag kände mig riktigt trött och seg även under mitt löppass.
Jag körde de första 5,5 kilometerna i lugnt tempo och försökte mig sedan på några kilometer i tävlingsfart på 3:47 min./km. Med tanke på hur det kändes under dessa få kilometrar i tävlingsfart känns det osannolikt att jag skall orka hålla det tempot i 21,1 km på lördag. Men så kan ju kroppen också bjuda på överraskningar åt det positiva hållet ibland. Speciellt eftersom tävlingen är på en lördag då jag ju inte behöver sitta 8-9 timmar på kontoret innan. Det kan ibland göra underverk för dagsformen.
Hur det än är med den saken måste jag försöka se till att anpassa farten efter dagsformen på lördag. Det skulle verkligen vara bra att få en genomkörare i tävlingsfart oavsett vad sedan sluttiden blir.
Nu skulle det gälla att få ordentligt med sömn i natt. Något som är lättare sagt än gjort då jag har haft för vana att sova 6-timmars nätter de senaste månaderna. Å andra sidan sover jag som en stock under de få timmar jag sover. Man får ta tillvara de få ljusglimtar som finns under dagar som denna. 🙂
