I och med gårdagens pass som var mitt första banpass för denna säsong kan jag nu summera januari månad. Det blev en riktigt bra månad med hyfsat mycket mängd och genomgående bra känsla. Totalt blev det 44 löppass, 601,5 km löpning och ∼70 h träning.
Styrketräningspassen brukar jag inte räkna in till antalet träningspass eftersom jag alltid kör dessa i samband med ett löppass, men det blev 15 stycken pass med styrketräning under januari. I snitt har jag kört 3 pass med styrketräning per vecka, vilket är rätt optimalt med tanke på löpträningen i detta skede på säsongen.
Naturligtvis finns det alltid saker att förbättra, men i stort sett är jag nöjd med hur formen utvecklats och hur träningen förlöpt. Tidigare har jag som nämnt inte haft så goda erfarenheter av att köra dubbelpass, men nu gav det alltså ett helt annat utslag än tidigare. Vad detta beror på kan man bara spekulera i. Klart är i alla fall att jag haft helt andra förutsättningar än tidigare att få in lite vila mellan passen, även om det även nu finns en hel del att ta itu med under vardagarna.
Dessutom har jag satsat mer än tidigare på nattsömnen och att få minst 7-8 timmar sömn varje natt. Kosthållningen sköter jag hyfsat bra 5-6 dagar av 7, men här finns det ännu mycket att bättra på. När man pratar om kosthållning är detta ett projekt som aldrig blir färdigt. På daglig basis slits man mellan den ständiga lusten att äta god mat och den att sköta sig exemplariskt och äta vad kroppen behöver snarare än vad “belöningssystemet” i hjärnan önskar. Till detta kommer dessutom behovet att få i sig tillräckligt med kolhydrater för att orka köra två pass om dagen.
Under rätt många av månadens träningspass försökte jag köra eftermiddagspasset efter en salladslunch. Det har nästan alltid visat sig vara otillräckligt eftersom energilagret oftast tagit slut redan efter ca. 5 kilometers löpning på en 20 kilometers sträcka. Det säger sig självt att ett sådant löppass blir mer slitsamt än vad det behöver vara. Med andra ord behövs det rätt mycket tankning av kolhydrater ifall man skall träna två pass om dagen. Under lunchen behövs det alltså rejält med kolhydrater. Det är till middagen man skall satsa på att ta bort kolhydraterna och satsa främst på grönsaker och protein.
Då det gäller träningsupplägget i övrigt är detta rätt så okomplicerat i dagens läge. Många använder sig av färdiga mallar när de lägger upp sin träning eller har tränare till sin hjälp. Jag känner dock att jag lärt mig en hel del om min egen kropp under de senaste 5 åren med löpning och därför vill jag gärna lägga upp träningen enligt de signaler den ger ut. Jag korrigerar rätt ofta träningen från vecka till vecka och till och med från dag till dag utifrån hur jag känner mig.
Det finns en grov “mall” för hur träningen skall se ut, där alltså mängden fanns där i december och januari. I februari håller jag ännu kvar mängden på en hyfsad nivå, men fokuserar mer på farten. I mars börjar jag sedan ytterligare skärpa till farten och rikta in den mer på tävlingsfarter.
Sedan finns det oerhört många saker som kan påverka hur man klarar av att hålla sig till planen. Hittills har jag fått vara skadefri och det har gett resultat. Men det behövs så oerhört lite för att man skall gå över gränsen. Man vet ju heller aldrig vad morgondagen för med sig. Man kan bli sjuk, råka ut för en olycka eller vad som helst. Och då har det ingen betydelse hur mycket tid man lagt ned på sin träning. Formen är ju en färskvara, även om man naturligtvis har en kortare väg tillbaka om man byggt upp en stabil grund. Men detta gäller ju inom precis alla områden i livet. Det finns inga garantier för att det jobb man lägger ner kommer att löna sig oavsett hur noggrann man är med sin planering. Livet har en tendens att överraska en på alla möjliga sätt och vis.
En sak kan dock ingen ta ifrån mig och det är själva upplevelsen att kunna löpa med glädje och bra känsla. För tillfället njuter jag av varje löptur och ser fram emot nästa. Jag är oerhört pigg och mår så bra som man bara kan göra genom mycket träning, bra kosthållning och bra sömnrutiner. Och tänk på alla naturupplevelser man får genom all denna löpning! Man får på nära håll se hur dagarna blir allt ljusare och även uppleva alla de väderskiftningar som finns. Jag gillar främst värme och sol, men med all denna löpning lär man sig även uppskatta även all annan typ av väderlek.
Att lägga energi åt att oroa mig över sig över vad framtiden för med sig är inte något jag tänker göra. Det är också ett tips som jag kunde dela med sig åt andra löpare. Se till att njuta av löpningen och glöm all stress med resultat! Det är klart att elitidrott är ett skilt kapitel, men för de flesta andra är huvudsaken att löpningen är en njutning som tillför energi till vardagen.
Igår körde jag ett ytterst roligt och givande träningspass. Jag började med att springa till Botniahallen, en sträcka på 5,5 km per väg. Jag såg till att ha packat ner torra kläder både för träningen inomhus och för löppasset hem.
När jag sedan kom fram till Botniahallen var jag riktigt varm i kroppen och redo att börja på. Några korta löpskolningsövningar var det enda jag behövde innan jag körde igång. Eftersom jag hatar att värma upp på bana är detta det absolut bästa sättet att värma upp kroppen på inför ett banpass. Vanligen när jag kört dessa banpass har jag ofta känt mig för oförberedd både i andningen och i benen. Nu var det helt annorlunda när jag körde igång.
Banpasset var egentligen bara till som tillvänjning eftersom jag inte kört något banpass på väldigt länge. Känslan var ändå överraskande bra och det känns som att det skett en utveckling även på fartuthålligheten även om jag tränat väldigt lite på denna ännu i år. Framförallt är det styrkan och flytet i steget som är något helt annat än tidigare. Men det är väl kanske sådant som sker när man kan springa utan smärta.