Det har varit minst sagt en annorlunda påskhelg för min del i år. I vanliga fall har jag ju varit på besök hemma i Lepplax och hos min före detta sambos hem de senaste 8 åren. Nu har jag inte ens märkt av att det skulle finnas något påskfirande här på Malta. Å andra sidan har jag aldrig varit religiös, så för min del har allt handlat om social samvaro och lite extra ledighet.
Nu har det mesta handlat om “Business as usual” för min del. Jag har försökt vakna tidigt och jobba med sådant som jag i vanliga fall inte hinner med på vardagarna. Min lyx har bestått av löpning och solande de senaste 3 lediga dagarna – precis som jag berättade om i förra inlägget.
Ibland känns det faktiskt lite absurt att jag faktiskt bor här på Malta just nu. Idag på mitt 20 km långa löppass hade jag det oerhört trevlig då jag kunde springa utan tröja i värmen. Det är den ultimata friheten för mig. I vanliga fall har det dock handlat om sällsynt lyx i mitt liv. I Finland är som bekant dagarna få där man kan springa på det sättet utan att frysa röven av sig.
Då jag varit på utlandsresor har det också handlat om några få veckor av lyx där jag haft denna frihet. Idag slog det mig helt plötsligt att jag faktiskt bor här just nu. Med tanke på att vädret är så säkert här har vi nu drygt 8 månader av värme och sol att se fram emot. Det känns faktiskt helt fantastiskt just nu.
Det känns nästan som att jag nu har det liv som jag alltid drömt om, ifall man riktigt skall dra det till sin spets. Men man skall ändå komma ihåg att man aldrig blir nöjd hur bra man än har det. Och bra är väl det. Annars finns risken att man går bakåt och nöjer sig med det man har.
Det är ändå bra att vara nöjd med tillvaron… och det är jag verkligen enligt omständigheterna. Det finns inget annat ställe jag hellre skulle befinna mig på för tillfället.
Självklart finns det vackrare platser i världen, trots att jag tycker att det är riktigt fint här. Då gäller det dock att komma ihåg att det knappast finns någon annan plats i världen med samma klimat där alla kan engelska och där du t.o.m. kan jobba helt på svenska om du vill.
Om målsättningar och strategier
På tal om att inte nöja sig med det som man har. Jag försöker hela tiden att utveckla mig själv och mitt kunnande. Det har blivit extra viktigt sedan jag startade mitt eget företag. Nu när jag dessutom är helt ensam utan sällskap är det extra viktigt att jag ser till att hålla ordning på mig själv eftersom ingen annan kommer att göra det.
Jag lägger upp målsättningar både för kortare och längre sikt i mitt liv och nu är det dags att lägga upp målsättningar och strategier för det andra kvartalet på detta år. Det är mina kortsiktiga målsättningar. Dessa målsättningar klistrar jag upp på väggen i mitt rum för att hela tiden påminna mig själv om min riktning i livet.
Det är oerhört viktigt att lägga upp både kortsiktiga och långsiktiga målsättningar i livet. Jag har lärt mig att det sällan går som man planerat oavsett. Det är faktiskt rätt sällan jag når de målsättningar jag lägger upp på kort sikt. Det har dock aldrig varit något som stört mig speciellt mycket. Det viktigaste är att ha målsättningar och visioner, samt att hålla fast vid dessa utan att misströsta om det kommer motgångar på vägen.
Jag har lärt mig att målsättningarna förr eller senare uppfylls bara man orkar hålla kvar vid dessa och kämpa på. Ibland kan det t.o.m. bli så mycket bättre än vad man tänkt sig. Ett bevis på detta var den möjlighet som nyligen dök upp och som totalt förändrade min framtid. Det var inget som jag hade planerat för, men indirekt var detta en chans som jag fick tack vare många års kämpande.
Man skall heller inte glömma att lägga upp de önskemål man har för det privata. Ofta är det den absolut viktigaste drivkraften bakom en målsättning. Vilket liv vill du leva? Du måste veta varför du egentligen jobbar så hårt som du gör mot en målsättning. Ofta är det den bakomliggande orsaken i ditt privatliv som kommer att vara den avgörande faktorn hur mycket du egentligen brinner för att uppnå något i ditt liv.
För mig har alltid frihet varit viktigt. Jag vill kunna leva som jag vill utan att känna att någon har makten över mitt liv. Det kan sägas vara den absolut viktigaste privata drivkraften. Sedan finns även mycket annat i det privata som driver mig… något som säkert märks i en del av det jag skriver.
Med andra ord lönar det sig alltid att vara envis och tro på det du håller på med. Skit samma fast människor i din omgivning inte tror på dig. Det viktigaste är att du tror på dig själv och verkligen går 100% in för det du brinner för.
Men det har varit betydligt enklare för mig att jag alltid haft fullt stöd från mina familjemedlemmar. Det gäller precis alla av dem. Ingen av dem har någonsin haft ett negativt ord att säga om mina drömmar och målsättningar. Min pappa fanns alltid där för mig oavsett vad jag än gjorde och under hans livstid hörde jag ärligt sagt inte ett enda klagomål på vad jag sysslade med oavsett fast jag haft många omvägar i livet.
Precis detsamma gäller min mamma som är min absolut största förebild i livet… och naturligtvis mina syskon, Med sådan uppbackning är det såklart mycket enklare att våga ta för sig i livet. Det är ändå familjemedlemmarna som är det viktigaste man har i livet och har man deras fulla stöd behöver man inte så mycket mer. Allt annat är bara bonus.
Om min skrivstil
På tal om min knaggiga handskrift ovan, så har det sina orsaker. 🙂 Jag använde mig faktiskt av en gammaldags skrivstil ända tills gymnasieåldern och fick många komplimanger för denna. Jag märkte dock i något skede att jag var mycket långsammare än mina klasskompisar på att skriva och började så småningom jobba på ett alternativt sätt att skriva. Det landade slutligen i en handskrift som av oförklarliga orsaker blev till användning av endast versaler.
Det var för mig ett snabbt sätt att skriva på, men tyvärr glömde jag snabbt mitt andra sätt att skriva…den betydligt vackrare skrivstilen.
Nåja, nuförtiden används handskrift oftast för ens egna högst personliga bruk. Därför är det ingen som ens ser den. Men ibland undrar man ju hur människor i slutändan landar i en viss handstil.
Min bror hade förresten en ovanligt snygg handstil för att vara en man och den försökte jag under en tid efterapa. Men jag lärde mig snabbt att det är onödigt att ens försöka härma något så personligt som en handstil.
Träningen just nu
Jag jobbar hårt på strandformen just nu. Det har sina utmaningar i och med det höga jobbtempot, men jag försöker iallafall få in minst ett pass med löpning och styrketräning per dag. Jag skall försöka få in mina veckosammanfattningar snart igen så att ni ser vad jag håller på med.
De senaste tre dagarna har det blivit 20 km löpning och ett pass med styrka per dag. Jag har egentligen inga andra målsättningar just nu med min träning än att hålla mig fräsch och frisk.
Det är klart att jag skulle vilja sikta in mig på ett maratonlopp snart, men eftersom vi aldrig kan veta när restriktionerna gällande coronaviruset upphör känns det onödigt att lägga in någon målmedveten satsning på ett maraton.
Det viktigaste är att ha bra ork i jobbet och att göra sitt bästa för att må så bra som möjligt. Som en del av min målsättning för nästa kvartal finns också att skaffa mig en mörk maltesisk dam här och då vill jag ju också vara så fräsch som möjligt. Det kanske är lite väl optimistiskt med tanke på corona-restriktionerna, men drömma kan man ju. 🙂
Har man klara målsättningar och visioner så uppfylls de förr eller senare…