Idag var det dags för sista dagen med dubbelpass inför Stockholm Marathon. Först blev det ett morgonpass på 7,5 km och ikväll backlöpning 4 km och totalt 17,5 km löpning. Totalt fick jag alltså ihop 25 km löpning idag. Man skulle tro att benen är rätt slitna efter 74 km löpning de tre senaste dagarna, men tvärtom var benen riktigt pigga och löpsugna under kvällens pass. Detta kan naturligtvis ha att göra med att det underbara vädret ger extra energi. Oavsett vad så känns det som att storformen börjar vara på väg så småningom.
Morgonens pass var inte speciellt mycket att orda om. Min vana trogen är jag rätt trög under morgonpassen och det tar några kilometer innan styvheten i ryggen ger med sig. Jag är ändå riktigt nöjd att jag fullföljde mitt tredje morgonpass på tre dagar på tom mage och därmed gav kroppen välbehövlig övning i att springa tom på kolhydrater.
Kvällens pass blev syskonsamling x3, eftersom min bror även hängde med på träningspasset då han är i Vasa på kurs nu på torsdag och fredag. Eftersom vi hade vårt sista pass med långa backintervaller förra torsdagen var det idag dags för snabbare och hårdare backintervaller. 4 km backlöpning i brant backe på 16 minuter var planen. Den backe som vi sprang i var ungefär 190 meter lång och den sprang vi på tider runt 45-50 sekunder 10 gånger i full fart. Det blev en del mjölksyra i benen mot slutet, men i jämförelse med de långa intervallerna kändes dessa ändå som rena barnleken.
Vi började passet med 5 km uppvärmning och drog ännu ungefär 8,5 km “nedjoggning” efter backlöpningen. Totalt blev det alltså 17,5 km löpning på kvällens pass.
Det bästa med dagens träning var att jag äntligen börjar känna hur farten börjar komma naturligt nu. Jag kom t.o.m. ner i farter runt 3:45 min./km när jag lekfullt provade på att pressa på lite extra den sista kilometern innan hemkomsten. Jag borde rimligtvis vara rätt slutkörd efter 6 pass och 74 km löpning de senaste tre dagarna, men istället kändes kroppen lättare än på länge under kvällens pass. Nu är det bara att hoppas att det fortsätter på samma sätt och att kroppen reagerar positivt på den nedtrappning som riktigt snart skall påbörjas.
