Äntligen är jag igång med vattenlöpning igen. Det är nästan 4 månader sedan sist och under dessa månader har jag många gånger tänkt tanken att jag borde börja med regelbunden vattenlöpning igen. Inte för att det är speciellt viktigt med tanke på löpningen, utan främst för att det känns som att kroppen mår riktigt bra av att få en ordentlig nedkylning nu som då. Dessutom är ju träningsformen riktigt skonsamt mot benen. På kvällen blev det ännu ett pass i form av backintervaller.
Jag vaknade kl. 5.30 och började morgonen med en halvliter iskallt vatten. Därefter gav jag mig ut på ett löppass på ca. 6 km till simhallen. Väl vid simhallen märkte jag att det även kunde ha varit en bra idé att packa med en handduk… Simbyxorna hade jag i alla fall lyckats plocka med mig. Jag körde 500 meter vattenlöpning på ungefär 25 minuter och fick sedan använda pappersdukar för att få bort det värsta av fukten från kroppen.
Det känns riktigt bra att ha kommit igång med vattenlöpningen igen efter en paus på nästan 4 månader. Tidigare har det nästan alltid handlat om rehabilitering när jag kört vattenlöpning. Att köra vattenlöpning som ersättande träning till löpning är väl inte den trevligaste av träningsformer. Kanske framförallt för att man då är tvungen att ha rätt hög intensitet för att ens komma i närheten av de pulszoner som man rör sig i vid löpning. Att trampa på samma sträcka fram och tillbaka i bassängen med hög intensitet är bland det tråkigaste jag vet.
Annat är det med vattenlöpning som kompletterande träning. Jag njuter på ett helt annat sätt då jag bara behöver känna efter hur bra det gör för kroppen och inte behöver känna någon stress över att få till stånd ett hårt träningspass med vattenlöpningen.
På kvällen blev det ännu ett träningspass i form av backlöpning. Jag ökade ännu på med en intervall i den kortare och brantare backen och kom således upp i 7×400 meter i den flacka backen och 6×240 meter i den branta backen. Totalt blev det 8,3 km backlöpning. Med uppvärmningen och nedjoggningen fick jag ihop 18 km löpning på kvällen.
Nästa vecka skall jag variera min backlöpning en aning och har planerat att uppsöka en ännu brantare backe än jag hittills sprungit i. Detta eftersom jag nu har kommit upp i den maximala mängden kilometer som jag känner att jag behöver göra i dessa backar. Dessutom gör det ju gott att variera träningen titt som tätt.
När det gäller löpformen så känns det som att jag är på rätt väg just nu. Redan igår kändes benen mycket piggare än de gjort på länge och idag kändes både benen och kroppen rätt lätta. När jag får bort ännu några kilon tror jag att det kan börja gå riktigt fort undan på mina träningspass.
Hittills denna vecka har jag tränat enligt följande:
Måndag 12.8:
Morgon: Löppass 7,5 km
Kväll: Intervaller 2×3-2-1 km, totalt 19,2 km löpning
Tisdag 13.8:
Kväll: Löppass 17 km och styrketräning WSC
Onsdag 14.8:
Morgon: Löpning 6 km + vattenlöpning 500 m. (25 minuter)
Kväll: Backlöpning 7×400 meter flack backe, 7×230 meter brant backe (8,3 km backlöpning), totalt 18 km löpning
Hittills denna vecka 5 träningspass och 67,7 km löpning
Min lunch vid Mehiläisen kellarikeittiö idag. Mina arbetskompisar hade tydligen läst min blogg och frågade genast när jag satt mig; “Skulle inte du börja med mindre portioner på lunchpauserna?” “Jo, sade jag. Detta ÄR en mindre portion. Vanligtvis kör jag ju två sådana här portioner”. 🙂
Roligt att läsa att benen börjar kännas bättre! Kämpa på.
Tackar! Jo, det känns att jag är på rätt väg även om det kändes lite tyngre idag. Men så skall det ju vara dagen efter ett tungt pass. 🙂