Barfotalöpning och dess nytta

Barfotalöpning och löpning i minimalistiska skor kan rätt utförd göra mycket nytta för din löpning. Man bör dock vara försiktig vid övergången från mer dämpade skor.

En av de hetaste trenderna på senaste åren har varit barfotalöpning och diskussionen kring huruvida minimalistiska skor verkligen minskar vår skadebenägenhet och gör oss till bättre löpare. Huvudorsaken till att så många fattat intresse för detta ämne just nu kan sägas vara den genomslagskraft som boken ”Born to run” fick runtom i världen.

I boken går författaren Christopher McDougall till hård kritik mot skoindustrin och menar att denna är ansvarig för många av de skador som dagens löpare har. Det främsta argumentet har att göra med att de skor som gjorts på marknaden sedan början av 80-talet gjorts med fokusering på dess dämpande egenskaper, vilket gjort att vi aldrig behöver lära oss att springa som vi var födda att springa.

Genom att springa i minimalistiska skor eller t.o.m helt barfota menar McDougall att vi blir tvungna att arbeta med en aktiv fotisättning som i längden gör att även övriga kroppen fungerar som den är avsedd att fungera under löpning. Detta gör sedan att vi kommer att undvika de vanligaste löprelaterade skadorna som vi idag har i vårt samhälle.

Även om det är förståeligt att många blivit påverkade av bokens budskap, så även jag, måste man ändå vara lite kritisk till många av de teorier som finns i boken. För det första står det att vi var födda till att springa, vilket naturligtvis stämmer. Men hur många av oss var födda till att springa kilometer efter kilometer på asfalt och andra hårda underlag? Boken glorifierar i alltför hög grad barfotalöpningen och ger inga varnande exempel på hur det kan gå ifall man för snabbt försöker gå över till barfotalöpning från att ha löpt hela livet i dämpade skor.

Vad som dessutom är rätt uppenbart är att det i dagens läge finns betydligt fler ”glada motionärer” än vad som var fallet under t.ex. -70-talet då löpningen främst var något för eliten. I dagens läge har löpträning blivit något av en folksport som i princip alla utför i en eller annan form. Naturligtvis kommer det faktum att fler otränade personer nuförtiden springer att synas i skadestatistiken. Ett faktum som gärna undanhålls i boken för att man enklare skall få fram sitt budskap.

Om man bortser från dessa brister är budskapet dock välkommet och ett steg i rätt riktning. De flesta kan förbättra sin löpteknik avsevärt genom att stegvis implementera barfotalöpning i sin träning.

Det som barfotalöpning framförallt tillför är att man tvingas till att landa mer på framfoten i sin löpning, vilket i sin tur gör att löpningen blir mjukare och mer skonsam för kroppen. De som försökt springa barfota på hälarna vet vilken smärtsam upplevelse det kan vara.

Det vanligaste problemet för nybörjare och andra som använder ”fel” löpteknik är att man oftast landar med benet för långt framför kroppen vilket gör att det blir en onödigt stor belastning på knäna och flera andra leder i kroppen. Att landa med foten så nära under kroppen som möjligt och förkorta sten i sin löpning är ett gott råde för varje löpare att ta med sig. [pullquote]Att landa med foten så nära under kroppen som möjligt och förkorta stegen i sin löpning är ett gott råd för varje löpare att ta med sig.[/pullquote]

Enligt vissa undersökningar är det optimala antalet steg som man bör eftersträva i sin löpning 180 stycken per minut. Om man kan uppnå minst detta antal under en minut är sannolikheten stor att du har en rätt bra löpteknik där du inte använder dig av för långa steg. Flera forskningar har visat att många, framförallt i eliten, använder sig av antalet steg i minuten som långt överstiger detta. Men för oss mer vanliga dödliga kan detta säkert tjäna som ett riktvärde.

När det gäller barfotaskor och övriga minimalistiska skor så gör man klokt i att ta det försiktigt ifall man överväger att börja springa i sådana. Det går inte över en natt att vänja kroppen vid minimalistiska skor från att ha löpt hela sitt liv i skor med bra dämpning. Framförallt framsidan av underbenen kan förväntas ta stryk av barfotalöpningen, vilket lätt leder till det som man kallar ”valpsjuka”. Att skynda långsamt och stegvis implementera barfotalöpningen i träningen kan därför tjäna som ett gott råd ifall man tänker på att börja med barfotalöpning.

Jag använder mina barfotaskor av märket Merrell främst i samband med nedjoggning efter en del av mina banpass, men har även i planerna att så småningom använda dem under en del av mina intervallpass på bana senare på säsongen.