Hårda löppass som gränsar till galenskap

Anders Kleist, själv en utomordentlig löpare, skrev i torsdags ett blogginlägg om några sjuka träningspass som han både upplevt och hört om under sin karriär. Jag vill spinna vidare på denna tråd lite och göra upp en egen lista på de hårdaste pass som jag hört om.

Benny Sjölind

Precis som Kleist nämner är det inte alldeles sällsynt av just dessa pass har genomförts av individer med drivet att göra det lilla extra för att bli riktigt bra. Det handlar ofta om personer som vågar gå sina egna vägar och pröva på annorlunda metoder för att bli framgångsrika.

Sedan kan det väl tilläggas att jag inte alla gånger haft de av bästa erfarenheter av de extrema träningspass som jag genomfört när det gäller de effekter som de haft. Mest kanske på grund av dessa kräver en så pass lång återhämtningstid och att man därför riskerar att bli skadad i samband med denna typ av träning. Därför kan det vara bra att tänka till lite extra innan man snörar på sig skorna och beger sig ut på ett av nedan nämnda pass.

1. En av mina absoluta favoriter som jag läst om är Emil Zatopek som hade för vana att göra ett trevligt pass på 100×400 meter på bana. Låter ju sådär lagom omväxlande…

2. Fredrik Uhrboms 20x1000m. Som Kleist nämner i inlägget brukar 5 stycken tusingar kännas som en lämplig mängd att dra under ett intervallpass. 10 stycken är det maximala antalet som jag dragit när det gäller tusingarna, men 20 stycken… Dessutom med under 3 minuter på samtliga tusingar. Det gränsar till galenskap.

3. Juha Väätäinen brukade under sina glansdagar köra 50×200 på stigande farter från 32-26s./200m eller 25x400m. på 66-56 sek./400 m. Kilometermässigt låter det inte oöverkomligt, men de som försökt sig på att dra dessa sträckor i dylika farter vet att det brukar lämna vid några stycken intervaller för att sedan konstatera att det mjölksyran gör det omöjligt att upprätthålla samma fart på alla intervaller.

Väätäinen är annars känd som den av de finländare som tränade allra hårdast av alla de hårda lång- och medeldistansare som vi hade i landet på den tiden med kilometermängder på ibland 220-240 km i veckan och över 10.000 km per år. Då skall vi komma ihåg att vi på -70-talet hade löpare som Lasse Virén och Pekka Vasala i vårt land. Ett utdrag av hans träningsdagbok på följande länk finns dokumenterat en av hans träningsdagar som innehåller 3 stycken (!) träningspass.

4. Renato Canova, känd för att ordinera sina löpare hårdkörning på sina långpass på upp till 90 % av maxpulsen, lade upp ett pass åt en av sina adepter Florence Kiplagat 8 dagar innan ett av hennes halvmaratonlopp som hon skulle springa i Rom ifjol. Passet gick ut på att springa 10x1600m. på 5:00 per intervall med en vila på 3 minuter mellan intervallerna. Halvmaratonloppet gick bra och hon löpte in på 1:06:38, vilket är den tredje snabbaste tiden som en kvinna löpt på distansen.

5På sin intressanta blogg har Stefan Storvall dokumenterat de träningsmängder som Håkan Spik hade under sin maratonkarriär. Jag har inte lyckats lägga vantarna på något specifikt träningspass, men jag misstänker att personen ifråga har ett och annat sjukt pass inom ramen för dessa träningsmängder.

Detta var några av de träningspass som jag kom att tänka på nu. Det finns många fler som jag inte får upp i minnet och som varit minst lika ”sjuka”. Ni får gärna hjälpa till att friska upp mitt minne ifall ni har hört talas om några hårda pass.

Några av de hårdaste pass som jag dragit hittills:

1. 3 timmar löpning i mossa i baksmälla. Jag hade slagit vad med en kompis som var orienterare att jag skulle hänga med på något av deras långpass på mossa. Jag hade dock inte väntat mig att han skulle ringa redan följande veckoslut och jag for därför ut och festade rejält på lördagen vilket var rätt vanligt i min ungdom. Hur som helst ringde telefonen 8-tiden på söndagsmorgonen och även om jag endast sovit i några timmar hade jag för mycket stolthet för att tacka nej till träningspasset. Överraskande nog klarade jag det bra, men om jag minns rätt var inte mina ben de piggaste på fotbollsträningen dagen efter.

2. 2 timmar på spinningcykel följt av 40 minuter på crosstrainer. Detta pass kanske inte platsar i kategorin på grund av den fysiska utmattningen, men väl på grund av den mentala utmaning som det medför med hårdkörning på spinningcykel i 2 timmar. Detta pass drog jag faktiskt så sent som några veckor tillbaka.

3. Långpass 40 km på 2:57. Ifjol körde jag rätt ofta mina långpass på 90 % av min maxpuls. Detta var mitt sista långpass inför Stockholm Marathon ifjol och ett pass som jag drog främst för att försäkra mig om att jag hade den kapacitet som krävs att underskrida 3 timmar på maraton.

4. 3 km uppvärmning – Backlöpning lång backe 7×450 m och kort backe 7×250 m, totalt 45 minuter och ca. 9,8 km backlöpning– nedjoggning 5 km (totalt 17,8 km). På detta pass körde jag dessutom ”mellanjoggningen” nedför backarna på en tid mellan 4:10-4:20. Jag behöver knappast tillägga att jag var i min livs för vid detta tillfälle.

Fyll gärna på i kommentatorfältet om ni har exempel på flera tuffa pass som ni hört talas om eller som ni själva genomfört.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *