Ännu denna vecka handlade det om att vänja benen med löpning igen. Lugna löppass och med en liten ökning i mängd var melodin även denna vecka.
På torsdagen testade jag med en liten fartökning på löpband, men märkte rätt snabbt att jag inte var riktigt redo ännu för den belastning som det innebär för benen när farten börjar gå upp mot normalt distanstempo. Därför har jag snällt fått hålla mig till farter på över 5 min./km för att inte överbelasta benen.
Det positiva i sammanhanget är att det verkar som att min strategi att skynda långsamt har gett ett rätt bra resultat. Det var nämligen inte långt borta att jag redan på torsdagen skulle ha kunnat köra på lite hårdare och nu på veckoslutet har jag märkt att benen behöver allt kortare tid att återhämta sig efter ett löppass. De första veckorna var jag ordentligt öm i benhinnorna efter varje löppass, medan jag inte alls har haft någon ömhet i benen efter mina senaste löppass. Inte ens efter lördagens “långpass”.
Nu börjar det därför vara dags att återuppta kvalitetspassen igen. På tisdagen har jag planerat in mitt första kvalitetspass där jag siktar på att komma så nära 4:00 min./km som möjligt. Den första hårdare veckan kommer dock att gå på känsla och därför blir det knappast aktuellt att följa maratonprogrammet fullt ut. Det innebär troligen att jag förkortar tisdagens tempopass från 16 km till 8-10 km och torsdagens 12 km till kortintervaller.
Om nästa veckas träning utfaller till belåtenhet kan det tänkas att jag börjar fundera på att anmäla mig till Stockholm Marathon…om det ännu är möjligt. Jag har faktiskt inte kollat det ännu. Annars finns det en risk att det inte blir något maraton alls under vårsidan och att satsningen blir helt och hållet på halvmaraton ända in på sommaren. Inget dåligt alternativ det heller eftersom jag behöver mer snabbhet om jag skall krypa ner i tiderna ytterligare på hela sträckan framöver.
Denna veckas träning:
Måndag 22.2:
15 km löpning och 30 min. styrka (hemma)
Tisdag 23.2:
Löppass 9 km
Onsdag 24.2:
Löppass 10 km och 30 min. på crosstrainer + 30 min. styrka (Wasa Sports Club) (bål och överkropp)
Torsdag 25.2:
15 km på löpband och 45 min. styrka (WSC) (bål, ben)
Fredag 26.2:
10 km morgonpass
Lördag 27.2:
21 km långpass och 30 min. styrka inkl. hopp
Söndag 28.2:
10 km och 60 min styrka (ben och bål)
Totalt 7 pass, 90 km löpning, 30 min. crosstrainer och 3h 15 min. styrka
Det börjar gå att bo här i Finland igen såhär års. Största problemet är inte kylan, trots att jag älskar värme. Det är mörkret i kombination med kylan från november till februari som gör att jag gärna skulle hitta ett varmare land att bo i dessa fyra månader. Men nu börjar det som sagt kännas bra igen när det är är ljust både när man far till och kommer hem från jobbet. Igår var det riktigt magiskt på mitt långpass tidigt på morgonen.
Billigt söndagsnöje. 🙂 Men ett mycket bra sätt att få igång blodcirkulationen. Om några veckor är målet att kunna stå på händerna utan stöd igen. Det börjar vara några år sedan jag senast höll på med dessa aktiviteter.
Det är kanske inte så ofta jag skriver om det här på bloggen, men ett ännu större intresse än löpning är faktiskt ekonomi. Jag lägger en stor del av min fritid åt att läsa tidningar och böcker främst om placeringar. Jag försöker även delta i alla evenemang som bjuds på här i närområdet. Nu på tisdagen deltog jag i en placeringskväll på Estlander & Partners. Det finns säkert orsaker att återkomma till mina tankar kring detta ämne i några inlägg framöver.
Det finns mycket att säga om hur det ekonomiska klimatet ser ut idag, där börserna runtom i världen alltmer lösgjort sig från realekonomin till följd av alla kvantitativa lättnader. Jag går dock inte in på dessa saker i detta inlägg, utan nöjer mig med att ge några väldigt allmänna och enkla råd då det handlar om placeringar.
Jag undviker att ge placeringsråd till någon i min omgivning eftersom man har fullt upp själv med att hänga med i dessa utmanande tider. Jag är väl inte heller varken en större eller mindre expert än någon annan som är intresserad av ämnet. Alla följer i slutändan sina egna övertygelser och väljer själv vad man tror på. Det som jag dock tycker att fler borde hålla koll på är alla utgifter som finns inbakade i fonder. Det som de flesta verkar glömma är att bankernas och finansieringsinstitutens rådgivare i slutändan är försäljare som aldrig skulle rekommendera andra än de egna fonderna. Detta trots att dessa i regel är väldigt dyra. Satsa istället i en billig ETF om ni inte själva vill plocka ut era aktier, så slipper ni att ge bort en stor del av avkastningen i avgifter.
Det andra tipset som alltid varit lite mer omstritt är att satsa på guld som försäkring. Den tidigare bilden från placeringskvällen visade hur den globala skuldsättningen formligen exploderat till följd av de kvantitativa lättnaderna under de senaste åren. Det har gjort att vi aldrig tidigare i historien har levt i mer riskfylld miljö då det gäller våra pengar och deras värde. Att lägga 10 % av placeringarna i guld tycker jag att är en rimlig försäkring i dagens läge, men det är tyvärr inget som din lokala placeringsrådgivare skulle föreslå om hen vill behålla sitt jobb.
Det som jag då pratar om är fysiskt guld. Den som är mer spekulativt lagd och som tror på guldets framtid kan gärna placera direkt i “guldgruveaktier” eller ETF:s som t.ex. Ishares Msci Global Gold Miners ETF eftersom dessa erbjuder en bra hävstång i förhållande till guldpriset. Många som följer med medias rapportering kunde kanske tro att de bolag som utvinner guld har kostnader som överstiger dagens guldpriser. Faktum är dock att de flesta av de större bolagen inom branschen gör vinst på guldpriser runt 800 dollar. Just nu ligger priset som bekant på runt 1200 dollar per uns.
Detta är inget jag rekommenderar just nu eftersom jag är säker på att både guld- och silverpriset pressas ner av centralbankernas desperata åtgärder de närmaste månaderna. Dessutom har guldpriset haft en osannolikt bra utveckling de senaste två månaderna i jämförelse med andra tillgångsklasser till följd av dollarns försvagning och allmän osäkerhet. Nu håller dollarn på att förstärkas vilket på kort sikt troligtvis betyder ett lägre guldpris. På längre sikt är jag dock säker på att guldpriset kommer att ligga på helt andra nivåer än nu. I osäkra tider dras som bekant människor till guldets säkra hamn.
Varför bilden överst? Den är från den lokala tidningens placeringsspecial inför fjolårets placeringsmässa här i Vasa. Själva ämnet i just denna specifika artikel har inget att göra med detta, utan det var bara en bild jag råkade ha i mitt bildarkiv. Däremot kan själva utgåvan tjäna som ett bra tips som den vanliga placeraren kan hålla i minnet om man vill undvika att hamna i lemmeltåget som köper in sig på en alltför dyr aktiemarknad.
När de vanliga dagstidningarna börjar intressera sig för aktiemarknaden och placeringar är det nämligen i allmänhet ett bra tecken på att vi befinner oss i en bubbla. Vem av oss lite mer rutinerade minns väl inte it-bubblan och alla mediers flitiga rapportering om dagens kurser just då? Det är alltså inte helt fel att se allmänhetens intresse som rättsnöre när det lönar sig att gå in med mer pengar eller inte i aktiemarknaden. Mycket riktigt har också aktieamarknaden visat en negativ trend sedan förra våren…
