Inför Rotterdam Marathon

När jag kollar tillbaka här i bloggen ser jag att det var i början av november ifjol då vi anmälde oss till Rotterdam Marathon. Det var också den veckan som vi på allvar påbörjade träningen inför loppet. Det innebär att det blev runt 5 månaders träning inför det lopp som alltså går av stapeln nu på söndag.

Hur skall man då sammanfatta träningen inför detta maratonlopp? Som helhet kan man konstatera att träningen gått rätt bra. Jag har fått vara frisk och skadefri och har kunnat träna i enlighet med mitt träningsprogram.

Såhär några dagar innan mitt maratonlopp är jag dock osäker på min form. Jag hade en grym form i februari men fick lite utmattningssymptom i början av mars, lagom till att vi förflyttade träningen från löpbandet utomhus. De senaste veckorna har det känts betydligt bättre, dock utan att för den delen känna att det flyter på som det skall när man är i toppform.

Det mest positiva är i alla fall att jag fått vara skadefri hela träningsperioden, vilket gör att det finns goda förutsättningar för att detta skall bli en bra säsong. Om loppet på söndag inte lyckas enligt förhoppningarna så lär det komma fler chanser i år. Jag har nämligen tänkt genomföra åtminstone 3 maratonlopp och 3 halvmaraton i år. Om man håller sig skadefri är ju hösten egentligen den bästa årstiden för maratonlopp då man har minst ett halvår med barmarkslöpning bakom sig.

Det som man i alla fall kan konstatera är att det inte varit några överdrifter åt någondera hållet träningsmässigt, utan det började med en lugn uppbyggnad med mycket alternativ träning och sedan en successiv uppbyggnad av antalet kilometer. Vi fortsatte med konceptet med endast ett pass om dagen och det tänker vi fortsätta med. Däremot kan jag känna att Janne Holméns maratonprogram blir lite för enformigt i längden och därför lär det bli fler fartpass vid sidan om alla tempopass när vi återigen återupptar träningen inför ett nytt maraton. Men låt oss först fokusera på söndagens maratonlopp…

Som ni kan se i sammanfattningen nedan ökade vi på mängden och intensiteten rätt ordentligt i och med övergången till det nya året. Orsaken till att det är färre pass och mindre antal kilometer i februari beror på att det som bekant endast finns 28 dagar under den månaden.

Sammanfattning av träningsmängden under perioden 1.11.2014-11.4.2015:

November: 28 pass och 373,8 km löpning

December: 29 pass och 389,6 km löpning

Januari: 30 pass och 467 km löpning

Februari: 27 pass och 459,4 km löpning

Mars: 26 pass och 459,2 km löpning

April: 7 pass och 57,7 km

Totalt 2206,7 km löpning och 147 pass

Om man tar ut detta på de 162 dagar som borde finnas till förfogande från 1:a november till 11 april blir det i genomsnitt 13,62 km löpning per dag, med vilodagar och alternativa pass inkluderade. I november och december blev det en hel del alternativ träning i form av spinning och crosstrainer och detta syns alltså inte i antalet kilometer, men väl i antalet pass. Vissa föredrar att räkna träningsmängden i antalet timmar och det skulle säkert också vara möjligt. I genomsnitt har det t.ex. blivit 4-5 timmar styrketräning per vecka utöver dessa löpta kilometrar. Antalet timmar i form av löpta kilometrar orkar jag dock inte räkna ut ikväll. Jag bytte nämligen pulsklocka mitt i träningen, så därför finns inte alla timmar sammanfattade på nya klockan.

rotterdam marathon

I början av november anmälde vi oss alltså till Rotterdam Marathon.

distanspass 23.11.2014 3

Bild från november, alltså i början av träningsperioden.

PicsArt_1421343008912

Speciellt de första månaderna av träningsperioden var fokuset mycket på styrketräningen och stretchingen för att bygga upp en stark kropp som skulle klara alla de kilometrar som ju sliter så hårt på kroppen.

löppass 28.11.2014 stretching

Ett av många stretchingpass i december. Jag lade större fokus på stretchingen än någonsin förut.

PicsArt_1420743201091

Jag hittade även en massageapparat för mina känsliga ljumskar. Speciellt under de första månaderna kände jag att jag hela tiden låg på gränsen att utveckla problem med ljumskarna igen. Men genom att envist stretcha, massera och stärka insidan av låren lyckades jag skaka av mig besvären.

bild långpass 24.1.2015 3

Ett av många tempopass på löpbandet under vintern. Ifjol hade jag inga större problem att överföra farterna från löpbandet till utomhuslöpning. I år fick jag dock problem med ryggen när jag gjorde denna övergång. Styvheten låg kvar rätt många veckor innan jag fick ordning på ryggen. Dessutom har jag inte ens kommit i närheten av de farter som jag hade på löpbandet i år. Men så skall man heller inte tro att de farter som man håller på löpbandet är i närheten av att vara realistiska.

löppass 22.2.2015

I år har jag gjort det till en tradition att göra ett återhämtande löppass tillsammans med Heidi på söndagarna. Heidi skall förresten också tävla i Rotterdam, men på 10,5 km. Hon har aldrig tidigare tävlat och inte heller löptränat, så det blir extra spännande för henne.

distanspass 11.3.2015 2

Syrran har varit i utmärkt form hela träningsperioden. Tyvärr har hon fått problem med en visdomstand nu under veckan. Egentligen borde den opereras genast, men eftersom det inte är möjligt med tanke på maratonloppet kör hon med stora mängder smärtstillande istället. Vi får hoppas att det ändå går att genomföra maratonloppet.

löppass 22.2.2015 2

Som alltid under våren blir det allt skönare att springa när man inte behöver tänk på halka och dylika otrevligheter. Jag har blivit alltmer negativt inställd till den finska vintern. Och så har vi knappt haft någon vinter i år! Nåja, nu har vi i alla fall flera månader med härligt löpväder framför oss.

Join the Conversation

8 Comments

Lämna en kommentar
Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.