Detta har varit en mycket annorlunda vecka på alla sätt och vis. Jag kan inte säga att den varit speciellt jobbig för mig personligen på något sätt trots alla oroligheter i omvärlden. Efter att ha mist en familjemedlem nyligen krävs det mycket för att man skall ta jobbiga nyheter speciellt hårt.
Självklart förstår man att många är oroliga med tanke på allt som sker just nu. Alla är livrädda för sin och sina närmaste hälsa och arbetslösheten kommer att skjuta i höjden. Allt detta kommer med största sannolikhet även att drabba mig personligen väldigt hårt.
Men jag tar ändå allt med ro. Ni kan tänka er hur det har varit att försöka leva och jobba normalt månaderna efter min brors dödsfall. Eftersom man vet att livet måste rulla på som normalt oavsett har det bara varit att bita ihop och vara hård mentalt. Det finns ingen som tycker synd om en eftersom alla ändå har fullt upp med sitt eget. Jag har varit tvungen att få min egen verksamhet att rulla samtidigt som jag även gjort mitt bästa dagtid hos det företag jag jobbar hos. Varken där eller hos någon av mina samarbetspartners tar någon i beaktande vilka tuffa saker jag genomlevt. Det gäller att prestera oavsett vad. Det är bara att vara mentalt hård oavsett vilka utmaningar man möter på. Det är klart att jag ibland bara känt för att lägga mig ner och dö av all saknad efter min bror. Han var ändå en av de absolut viktigaste personerna i mitt liv och ett ovärderligt stöd. Jag levde ju också för att göra honom stolt och glad, inte minst efter att pappa dog.
I det mesta jag gjorde både på jobbet och fritiden var han ett av mina absolut viktigaste stöd eftersom han alltid var positiv och stöttande. Detta stöd finns det ingen annan som kan ersätta. Jag saknar precis allt med honom och även om jag det fortfarande finns flera viktiga personer i mitt liv är det omöjligt att ersätta den osjälviska kärlek som han gav till sin omgivning.
Efter att ha mist en sådan person i mitt liv finns det faktiskt få jävligheter i världen som påverkar mig speciellt hårt. Det är klart att jag möter på mycket skitstövlar och orättvisor även här på Malta. Men jag har försökt att tillämpa samma metoder som min bror skulle ha gjort. Han behandlade alla precis lika vänligt och med samma lugn oavsett vad han var med om. Det handlar om att snabbt eliminera dåliga personer i omgivningen och omge sig av de man kan lita på.
Det är klart att jag har en lite hetsigare personlighet än honom och reagerar ibland väldigt spontant på saker som sker i min omgivning. Men det som är bra är att jag ändå inte låter några negativa nyheter påverka mitt humör under några längre perioder. Jag borstar av mig och kör vidare så gott som genast.
Coronaviruset är alltså inget som jag går och funderar speciellt mycket på i vardagen. Rent praktiskt kommer det säkert att påverka mina planer för sommaren eftersom det knappast blir aktuellt att bege sig på sommarsemester till Finland om coronaviruset härjar som intensivast där i juli. Det kan också tänkas att det har nått sin absoluta kulmen på Malta vid denna tidpunkt och att det därför inte ens är möjligt att resa.
Men ingen av oss vet ju heller hur det påverkar våra nuvarande arbetsplatser, så det känns onödigt att ens planera så långt som några månader framåt.
Det är såklart grymma tider vi lever i och något som vi aldrig tidigare i modern tid upplevt. Självklart finns det inga förutsättningar för ett samhälle att fungera när allt står still och jag tror också att vi kommer att få bygga upp våra samhällen helt på nytt igen. Vem hade trott att vi under 2020 skulle bli tvungna att ta socialismen till heders igen? Nu är det ingen hållbar utveckling i längden eftersom i stort sett varje land redan från tidigare är utan medel att klara av sina förpliktelser. Den som sitter på mycket pengar på bankkontot skall kanske inte förlita sig på att dessa behåller sitt värde speciellt bra under kommande år…
För tillfället verkar det alltså som att vi får ta en dag i taget. Det kommer nyheter så gott som varje dag gällande vad som är möjligt att göra här på Malta. Men eftersom jag levt i en oinspirerande omgivning i rätt många år i Finland kan jag säkert stå ut med isolering en tid framöver även här. Bara man håller sig fri från coronaviruset slipper man ju iallafall snart ut och springa i solskenet.
Ärligt sagt har jag ingen aning om jag hör till riskgrupperna för att dö i coronaviruset, men för tillfället går jag faktiskt inte ens och funderar på detta. De enda som jag funderar på är mina nära och kära i Finland.
Vi får bara hoppas att det snart hittas en mirakelkur så att livet kan återvända till det normala. Jag ser nämligen annars mycket fram emot den långa och härliga sommaren som snart börjar här på Malta…
Eftersom vi haft det sämsta vädret sedan nyår här på ön denna vecka har jag kört lite andra rutter än vanligt på mina löpturer. I det soliga och varma vädret föredrar jag att springa längs havet, men nu har jag istället upptäckt nya platser på de smala och mysiga gatorna bakom vårt hus.
Det gym som jag går på har nu stängt på obestämt framtid, så istället har jag fått se till att skaffa lite utrustning till hemmet. Nu gäller det att inte släppa efter bara för att coronaviruset härjar. Bara jag håller mig frisk skall jag nog bli i mitt livs form till sommaren.
Jag försöker också att hålla en nyttig livsstil i övrigt med mycket grönsaker och köttfritt. Tonfisk och kyckling blir det dock med jämna mellanrum. Detta är såklart hela tiden en pågående process, men jag känner ändå att jag fått in detta i mitt medvetande alltmer och försöker tänka på vad jag äter i alla av dagens måltider. Vad du äter är faktiskt till och med viktigare än träningen för välmåendet. Sömnen, kosten och träningen behöver skötas på bästa sätt för att må optimalt och orka med allt som skall göras under en dag. Annars finns en stor risk för att man faller in i ett negativt tänkande.
