Distanspass 35 km

Dagen började som vanligt rätt tidigt idag eftersom jag är beroende av att få i mig ett ordentligt morgonmål innan mina distanspass. Jag hade kommit överens med syrran om att vi möts kl. 8.15 och kör igång vårt distanspass.

Jag hade lite känningar i halsen igår kväll och var orolig för att det skulle vara början på en förkylning eller att jag drabbats av den envisa influensa som många haft den senaste tiden. I början av passet kändes det rätt trögt, men jag kom igång ju längre vi sprang. I början körde vi således ett rätt så lugnt tempo en bra bit över 5 min./km.

Tempot ökades ju längre vi sprang men vi rörde oss någonstans mellan 4:45-5:10/km största delen av långlänken. Den rikliga mängden snö och det relativt hala underlaget omöjliggjorde något riktigt fartpass, men det är heller inte ändamålsenligt när det rör sig om så långa distanspass som 35 km. Viktigast är att man lär kroppen att använda fett som bränsle.

Jag vet inte om kroppen delvis har anpassat sig till de långa länkar nuförtiden eller om det bara är en tillfällighet, men idag kom jag aldrig in i någon vägg då jag märker att alla kolhydrater i kroppen är förbrukade. Säkert har det en hel del att göra med att jag under året har haft för vana att dra dylika långpass i betydligt hårdare tempo, vilket gör att jag inte drabbas så hårt när man sedan saktar ner på tempot.

Hursomhelst är jag mycket nöjd med passet och kan konstatera att detta måste vara ett av de bästa sätten att påbörja en lördag. Man känner verkligen att man lever efter ett långpass, vilket säkert alla som håller på med samma aktivitet kan intyga. Det är få saker som får en att må bättre än ett riktigt uttömmande långpass.

Efter långpasset drack jag en återhämtningsdryck med protein och kolhydrater samt rikligt med vichy-vatten. Jag har väldiga problem att få i mig föda i fast form genast efter mina långpass men måste snart börja lära mig att äta både under långpassen och efteråt eftersom man inte klarar ett tävlingsmaraton utan att få i sig energi även i fast form.

Innan jag påbörjade med dagens övriga aktiviteter låg jag med fötterna i viloläge med is runt de ömmaste ställena på benen. Att vila benen i högläge i ungefär en halvtimme med is runt är ett av de bästa sätten att snabbt återhämta sig med tanke på följande träningspass.

Nu ska jag försöka ta mig till någon restaurang för en sen lunch och eventuellt lite klädshopping…

Hemma efter långpasset och pigg som en mört.

Återhämtningsdrycker

Vila med is på benen i högläge

Leave a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *