Det börjar vara ett tag sedan jag fokuserade på min träning här på bloggen. Det har sina orsaker med tanke på allt jag varit med om den senaste tiden.
Träningen är alltså inte speciellt högt prioriterat just nu om man tänker på en mer systematisk träning där man önskar bli bättre som löpare. Den träning som jag sysselsatt mig med de senaste 4 veckorna har enbart handlat om välmående, där de farter jag hållit under passen helt gått på känsla.
Ibland har jag känt för att dra intervaller, ibland har jag inte känt för att springa alls. Vissa dagar har jag känt för att dra längre pass. Det har inte haft någon skillnad om detta varit en måndag eller en lördag. Det har heller inte haft någon betydelse för mig ifall jag kört flera tuffa dagar efter varandra. Nu har allt gått på känsla och det viktigaste har varit att komma ut och röra på sig för att må bättre.
Farten på passen har ändå varit förvånansvärt hög med tanke på den värme som vi har här. Under ett vanligt distanspass på mellan 10-15 km kör jag i allmänhet på en snittfart på 4:20 min./km trots värmen och när jag ökar på tempot kör jag oftast en bit under 4:00 min./km.
Min kropp och mina ben mår mycket bra i värmen och det syns också i återhämtningen mellan passen. Det är som att läkningsprocessen skulle fungera mycket bättre för mig i värmen och kanske detta också hänger samman med att humöret är mycket bättre av allt solsken här. Det mentala är mycket viktigare än man tror för prestationen även inom idrotten.
Denna vecka har jag hittills kört enligt följande:
Måndag 16.9:
10 km distanspass
Tisdag 17.9:
Löpning till Valletta. Totalt 25 km. Snittempot närmare 5:30 min./km med all lugn jogging och sightseeing i Valletta.
Onsdag 18.9:
Mitt på dagen: 10×1 km intervaller (totalt 15 km)
Kväll: 10 km lugnt
Torsdag 19.9:
15 km fartlek. 7,5 km löpning till Valletta i 4:15 min./km. Vandringspaus där och hemåt 7,5 km i 4:05 min./km.
Fredag 20.9:
12 km i snittfart på 4:25 min./km.
Lördag 21.9:
15 km fartökning från 4:30 min. till 3:50 min./km sista kilometrarna.
Med andra ord har jag ihop 102 km löpning denna vecka redan utan att ha räknat med morgondagens långpass. Hur långt detta blir är helt beroende på känslan. Jag har inte riktigt känt för att köra några riktigt långa pass ännu på Malta.
Det som jag behöver skärpa till på träningsfronten är styrketräningen. Den har varit obefintlig de senaste fyra veckorna. Imorgon eller måndag tänker jag dock fixa till ett gymkort här i närheten. Inte heller det är speciellt dyrt här. 70€ för ett år är inte mycket. Man skall dock inte förvänta sig bästa möjliga kvalitet på gymmet för de pengarna, men så är jag heller inte så krävande bara det finns lite skivstänger och bänkar där.
Lite kyligare på dagens morgonpass, men enligt mig det perfekt löpvädret.
Efter löppasset såklart en dopp i havet framför där jag bor. Mycket uppfriskande och välgörande.
Löpning och simning ger en väldig aptit. Det blev att testa en nyhet bland de många restauranger som finns efter stranden framför boendet.
En speciell maträtt som finns hos de flesta maltesiska restauranger är kanin. Jag har inte ännu känt frestad av att testa, men det skall nog bli av rätt snart skulle jag tro.
Efter lunchen en liten strandpromenad vidare mot shoppingcentren.
Jag kom dock inte längre än hit. Här lämnade jag de två timmar som jag hade schemalagt för utforskning av Sliemas shoppingutbud denna lördag. Detta var å andra sidan en av de bättre bokaffärer jag besökt i mitt liv. Inte minst för att här fanns ett väldigt bra utbud av så kallade “Coffee Table Books“, som inte finns speciellt bra representerade i bokaffärer i Finland eller Sverige.
Här är det speciellt förlagen Taschen, teNeues och Assouline som är väldigt framstående på att få fram artistiska och snygga Coffee Table Books inom många olika områden.
Om man är ute efter lite förmånligare varianter på artistiska Coffee Table Books skall man söka bland utbudet hos engelska DK Publishing. Från detta förlag hittade jag bland annat denna pärla, Journey: An illustrated History of Travel, med mängder av snygga bilder tillsammans med intressant historia om resandet genom tiderna.
Detta var väl i princip vad jag hade att komma med idag. Jag lever ju ett lite annorlunda liv här just nu än vad jag var van med från i Vasa. Delvis beror det väl på att jag inte riktigt känner mig redo att bege mig ut i svängarna ännu efter allt som hänt och därför blir det att man inte skiljer desto mer på vardag och veckoslut. Ett bevis på detta är väl att jag sitter och bloggar en lördagskväll.
Varför så är fallet finns det många orsaker till, men jag har haft det väldigt hektiskt den senaste månaden. Dessutom känner jag att jag behöver en hel del tid för mig själv för att reda ut mina tankar. Jag har alltid varit rätt självständig, men speciellt nu känner jag inget behov av att röra mig ute mer än jag behöver bland folk.
Detta är väl också något som ändrar när jag väl känner mig redo för det. Sedan får man ju också alldeles tillräckligt med stimuli och inspiration genom att få göra det man älskar att göra på dagarna. Skrivande på förmiddagen och träning i värme och solsken på eftermiddagen. Desto mer behöver jag faktiskt inte just nu för att vara lycklig – även om lycka även det är ett relativt begrepp med tanke på allt som hänt den senaste tiden.