Nu är livet nästan som normalt här

löpning på malta

Det gäller att hela tiden tiden hålla sig skärpt här och inte låta jobbet ta överhand. Även om jag har de bästa av förutsättningar för att få mycket solljus här, blir det ibland för mycket innesittande inne i veckorna.

Det är under dessa dagar man märker hur viktigt det är med det dagliga solljuset för att hålla energinivån uppe. Under några av dagarna denna vecka var jag nämligen ovanligt trött och orkeslös. Något som jag inte riktigt varit van med sedan jag anlände till Malta i september ifjol.

Jag kom ju inte till Malta för att jobba ihjäl mig, så därför får allt gå i en lite långsammare takt framöver. Trots att viljan är väldigt stor att få genomfört alla planer här och nu.

träning på malta

Men då jag verkligen ser till att leva som jag önskar är det ett riktigt drömliv jag har just nu. Senast idag idag konstaterade jag att detta i stort sett är hur jag alltid visualiserat mitt drömliv. Att varje dag kunna bege mig ut och springa i bar mage, simma efteråt och sedan kunna sätta sig på en terrass och äta frukost. Det är ren njutning för mig.

Det har heller ingen skillnad på när under dygnet man gör det här, eftersom det är tillräckligt varmt oavsett om det är tidigt på morgonen eller sent på kvällen.

träning malta

Idag blev det 20 km på tom mage innan frukosten och igår 30 km på tom mage. Det är såklart väldigt tungt att springa dessa sträckor utan energi i kroppen och i denna värme, men samtidigt ger det en väldig boost för fettförbränningen.

simstränder malta sliema

Från och med denna vecka har jag börjat simma efter varje löppass och det lägger en extra krydda till träningen.

bästa restauranger malta

Idag blev det frukost på terrass efter löpningen och simningen. Från fredagen har terasserna varit öppna här. Det har jag utnyttjat till fullo. På fredagen blev det lunch, igår middag och idag frukost på mitt favorithak Il-Gabbana.

Ännu är det hyfsat bra säkerhetsavstånd i uteserveringarna. Servitörerna har också mask och vi måste desinficera händerna innan vi går in. Men i övrigt märker man inte så mycket av någon försiktighet i det maltesiska samhället.

Det verkar som att allt snabbt blev som normalt i och med att terrasserna nu öppnat för allmänheten. Promenaden är också precis lika full med människor som den alltid varit.

Kanske man slipper den mest akuta trängseln tills turisterna börjar släppas in i landet. Det är också min största rädsla för tillfället. Jag skulle inte ha något emot att hålla landet stängt över hela sommaren eftersom Malta är ett av de land som klarat sig bäst från viruset av de europeiska länderna. Kanske det delvis har att göra med att det är en ö ute i ingenstans och att det därför är enklare att hålla ordning på vem som kommer in hit.

Vid sidan om all löpning och simning försöker jag också att köra minst ett styrkepass om dagen. Det är betydligt enklare att hålla motivationen uppe nu när man också kan köra styrketräningen utomhus. Såklart kan man ju göra det året om. Men så länge man har ett gymkort i bruk blir det ju lätt att man köra all styrketräning där.

Det var allt jag hade att komma med i detta spretiga inlägg. Då det gäller nästa vecka har jag planerat att börja umgås med människor i ”verkliga livet” igen. Hittills har det kanske främst handlat om att jag av respekt för andra inte velat föreslå att träffas. Men när jag nu märker att människor inte är så överdrivet försiktiga och gärna träffas, så tänkte jag faktiskt köra igång försiktigt.

Men jag har såklart väldig respekt för viruset, så därför får vi se hur vi löser det praktiskt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *