Det senaste från Malta

Det var kärlek vid första ögonkastet när jag flyttade hit till Malta. Som alltid vid snabba förälskelser ser man väl bristerna mer klart efter ett tag. Som det är just nu ser jag väl tillvaron här genom ett rosa skimmer.

Men jag kan definitivt rekommendera alla som funderat på att fly den mörka hösten och vintern i Finland eller Sverige att våga ta steget. För mig iallafall har det inneburit ett lyft i livskvalitet sedan jag flyttade hit. Inga energiterapilampor i världen kan ersätta det solljus som man på naturlig väg får ta del av här.

Själv tycker jag heller inte att det har någon större skillnad om man lägger några veckor per vinter på att resa till ett varmare land. Den effekten går snabbt över. Vad som behövs är att man bor hela den mörka årstiden i ett varmare och soligare land för att det skall ge den rätta effekten.

bästa restaurangerna på Malta
Jag har så småningom börjat hitta mina ”smultonställen” här på Malta. Där jag bor har jag alltså Il-Gabbana. Nu har jag även hittat restaurangen Raffael nära jobbet, där jag gärna spenderar lunchpauserna under soliga dagar. Efter ett tag blir det säker aktuellt med en typ av guide över Maltas trevligaste platser att besöka.
de bästa restaurangerna på Malta,

Som jag redan tidigare nämnt är jag också lite allergisk mot tankegången att man skall vänta tills pensionen innan genomför sina drömmar. Du kan dö imorgon. Jag kan förstå om familjen och bekanta håller en kvar i landet, men om det endast handlar om jobb så finns det många vägar förbi det problemet.

Nuförtiden finns det oerhört många sätt att jobba via nätet om det inte skulle råka finnas arbetstillfällen på den ort dit man vill flytta. Det viktigaste är att man tar ett beslut om vad man vill göra och inte går och väntar på bättre tider.

Det kan finnas betydligt bättre och vackrare orter i världen än Malta, men en stor fördel har man iallafall här. Här finns många arbetsplatser för de som kan engelska, svenska och t.o.m. finska.

Ett annat smultronställe som jag kan rekommendera är Giorgio’s i Sliema – ett ställe som blivit en lördagsfavorit för mig. Här är det riktigt trevlig att sitta oavsett väder. Jag har spenderat två lördagar i följd här. Det finns något ”Parisiskt” över detta ställe.

Senaste veckans program

Det känns som ett återkommande tema här, men visst är det ännu alltför mycket jobb för min del. På något sätt orkar jag bara jag ser till att sköta om sömnen, kosten och träningen på ett bra sätt. Här hjälper naturligtivs solljuset mycket också. Det finns ingen chans i världen att jag skulle orka med allt jobb jag gör just nu utan en daglig dos av solljus.

De enda delarna av tillvaron som lider just nu är träningen och det sociala. Nu blir vissa av kvalitetspassen lite slarvigt skötta, men för tillfället måste allt helt enkelt gå på jobblivets villkor. Skulle detta ha varit mitt gamla jag skulle jag troligen ha satsat betydligt hårdare både på träningen och kärleken i detta läge. Men med en viss rutin i bagaget har jag lärt mig att det inte nödvändigtvis blir bättre fast man själv försöker hårdare – framförallt inte inom kärlek. Nu satsar jag i första hand på mig själv och ser till att få alla mina egna planer genomförda. Om det finns ett förhållande efter att jag fått klart mina projekt ser jag det bara som ett plus. Annars kommer det nya chanser.

Morgontimmarna är fortsättningsvis magiska här. Några dagar per vecka har varit regniga de senaste veckorna, men i övrigt är det sol och +20 grader som gäller.

Måendet i övrigt

En del på hemmaplan funderar över hur jag mår efter att min bror så hastigt gick bort för drygt 3 månader sedan. Vad skall man svara på den frågan? Det går väl genom att leva i en viss typ av förnekelse och genom att försöka göra sitt bästa att må så bra som möjligt. Här hjälper både miljöombytet och klimatet mycket.

Alla har vi våra egna sätt att sköta sorgeprocessen. Många spekulerar (helt i onödan) över när det eventuellt kan slå tillbaka att man i dagsläget lever i en typ av förnekelse. Vad är alternativet? Är det bättre att sitta handlingsförlamad och stirra in i en vägg?

Jag har valt att ta tag i livet genom att träffa nya människor som varken vet eller ens bryr sig om vad som hänt. Hur jävligt det än låter kan detta också hjälpa i processen att komma tillbaka in i vardagen.

Här kan jag faktiskt känna en viss stolthet över att jag kunde tänka tillräckligt klart och sökte mig ett jobb genast när jag kom till Malta – istället för att jobba helt ensam hemma. De typer jag träffat där är faktiskt helt perfekt för mig just nu. Det lustiga är att mina kollegor i mitt nya jobb är nästan identiska med de som jag jobbade med i mitt förra jobb – där jag alltså jobbade i nästan 14 år.

Min närmaste kollega är en evig optimist och har precis samma personlighet som min förra kollega även i övrigt, med den skillnaden att detta är en kvinna och min förra var en man. Sedan har vi även en fotbollstokig kille i vårt team som råkar ha precis samma personlighet som en av mina närmaste vänner i Vasa – med samma namn dessutom. Tänk hur det kan råka sig!

Det var bara två exempel. Faktum är att jag gillar alla av mina kollegor på mitt nya jobb. Riktigt trevliga typer allihopa. Det var definitivt rätt beslut att välja att börja jobba hos ett företag här på Malta.

På onsdag blev det mitt första mässbesök här på Malta. Som den nyfikna kanske observerat är det indirekt inom spelbranschen jag jobbar. Det blir bara intressantare för varje dag som går! Men ännu finns mycket att lära.

Framtida planer – närmaste månaden

Nu är vi faktiskt inne i december månad redan. Ännu har man inte alls märkt av att julen skulle vara på väg här på Malta. Men när jag sprang genom Valletta igår kunde jag faktiskt se att julförberedelser var på väg.

För egen del blir det knappast något julfirande på ”hemmaplan” i år. Jag har haft en väldigt hektisk höst och behöver några dagar extra för att ta det lugnt här. Visst finns risken för att lämna ensam på julafton även om jag har maltesiskt sällskap. Men med allt jag varit med om den senaste tiden är detta knappast något som kommer att vara speciellt traumatiskt.

Självklart har jag tänkt på hur trevligt det skulle vara att träffa familjen igen. Men istället ser jag fram emot en längre ledighet i maj eller juni då jag dessutom får tillfälle att rensa bort alla grejor i mitt förråd där. Det enda negativa är väl isåfall att jag använder mina semesterdagar till den kalla sommaren i Finland, istället för att använda dem i det garanterade sommarvädret här på ön. Men man kan ju inte få allt. Om allt går som planerat har jag ännu många år kvar att leva här.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *