Väldigt vad veckorna går snabbt för tillfället. Trots att det hunnit gå två veckor sedan jag senast uppdaterade träningen här på bloggen känns det som att det var igår.
Nu är jag inne i en lugnare träningsvecka, men när man kollar tillbaka på de sista två träningsveckorna av det tuffare träningsblocket kan man konstatera att dessa var lite ojämnare än hur det sett ut tidigare i år. Under tuffa träningsveckor kommer alltid perioder av extrem trötthet och detta är alltid omöjligt att planera för. Problemet med många idrottare under dessa perioder är att man slaviskt följer sitt program även om man märker att kroppen inte fungerar som den skall.
Jag ökade alltså mängden lite under den andra veckan av mitt 3-veckor långa träningsblock och körde tre kvalitetspass inom ramen för denna mängd. Under den veckan var jag väldigt nöjd med mina kvalitetspass där jag hade fint flyt framförallt på mina tempopass på löpband. Efter lördagens långpass på 35 km märktes det dock att jag blev lite sliten. Ofta underskattar man den återhämtning som behövs efter ett långpass där en ordentlig fartökning finns inbakad.
Även om jag efter en vilodag efterföljande måndag genomförde ett bra backpass på tisdagen, kände jag mig alltmer sliten. Förra torsdagens långintervaller blev därför inte alls så bra genomfört som jag hoppats. Likaså under senaste lördagens långpass kände jag mig mycket seg.
Men som tur gjorde jag inget tvång av att öka mängden den sista av de tre hårda träningsveckorna, utan minskade istället på mängden för att försöka få liv i benen igen. Detta verkar att ha gett utslag denna vecka eftersom jag nu kan springa relativt lätt och ledigt igen. Åtminstone på tisdagens intervallpass i Botniahallen kändes det riktigt bra.
Det är klart att det under en period av tuff maratonträning skall komma perioder av extrem trötthet. Men för många (inklusive mig) kan det vara svårt att särskilja känslan av belastning som leder till att man utvecklas och sådan som är direkt nedbrytande med tanke på utvecklingen. Det är klart att all träning skall vara nedbrytande, det är ju vad all träning bygger på. Men hemligheten är att veta när man håller på att gå över gränsen, så att det inte leder till överträning.
Ett varningstecken som jag tycker mig ha märkt är när det blir svårt att hålla upp farterna på kvalitetspassen. Man har ju alltid bättre och sämre dagar på en träningsvecka, men i stort sett skall det ändå gå att komma ner i de planerade farterna med viljekraft. Det är när man inte ens med en stor portion av vilja kommer ner till de rätta farterna, som man får börja fundera om det finns orsak att lätta på träningen en aning.
Därför gjorde jag inget tvång av att köra resten av förra veckans pass i något speciellt tempo. Från fredagen fram till söndagen blev det istället lugna pass utan fartökning, även om jag enligt den ursprungliga planen hade inplanerat ungefär 6 km fartökning på långpasset. Detta verkar alltså att ha gett rätt bra effekt till denna återhämtningsvecka, då jag även kör med betydligt mindre mängd.
Träningen de senaste två veckorna:
Måndag 6.2:
Lugnt distanspass 15 km
Tisdag 7.2:
Tempopass 16 km i snittfart på 15,5 km/h (∼3:54 min./km) på löpband (tot. 20 km)
Onsdag 8.2:
Förmiddag: Lugnt löppass 8 km
Eftermiddag: 12 km med 10 x 80 meter i brant backe
Torsdag 9.2:
8×1000 meter i ”avslappnad tröskelfart” på runt 3:45 min./km. Som avslutning 500 meter + 400 meter hårdare + styrka. Totalt 15 km.
Fredag 10.2:
Morgonpass 15 km lugnt
Lördag 11.2:
Långpass 35 km, 20 km ute och 15 km stegrande på löpband från 15-16,5 km/h (4:00-3:38 min./km)
Söndag 12.2:
Återhämtande 15 km
Totalt 135 km löpning
Måndag 13.2:
Vila + massage
Tisdag 14.2:
Backintervaller 3×80 sek.— 3×40 sek.— 3×20 sek. i brant backe + 4 km fartökning till runt 4:00 min./km. Totalt 18 km.
Onsdag 15.2:
Återhämtande 20 km
Torsdag 16.2:
Långintervaller 4,5 km + 2×2,5 km i maratontempo. Totalt 18 km
Fredag 17.2:
7 km lugnt på löpband + 60 min. styrka
Lördag 18.2:
Långpass 32 km lugnt
Söndag 19.2:
13 km lugnt + 30 min. styrka
Benny! Riktigt kul att du är igång igen med löpningen o bloggen. Det är svårt det där med att veta när man tränar för hårt. Kroppen säger inte riktig till direkt, utan trötthet/slitningar kan komma flera dagar senare. Iaf, undrar om du kan tänka dig att även skriva min/km när du anger fart? Själv tycker jag det är svårt att koda av km/h tider och omvandla det till löpfart och tempo. Fortsatt lycka till med träningen. Allt gott!
Hej! Jo, det där med rätt balans i träningen är det allra svåraste. Problemet är ju framförallt att det är så lätt att köra för hårt utan att genast känna av det. Absolut! Jag skall genast gå in och fixa tiderna även till min./km. Lycka till själv med träningen! Roligt att du också kommit så bra igång på sistone. Vi hörs!
Ah! Hittade in på denna blogg av en slump och hittar många kul inlägg att läsa. Tack för det! Man blir lite lätt nördig när man håller på, oavsett på vilken nivå. Och man lär mycket av att ta del av hur andra gör.
Tack så mycket för de vänliga orden! Jovisst blir man nördig av löpningen och det finns alltid mycket lära av hur andra gör. 🙂