Det är snart två månader sedan min hjärtinfarkt och det är dags för en uppdatering gällande mitt mående. Hittills har allt gått bra och jag har i stort sett hållit mig de utlovande livsförändringarna. Till vissa delar har jag syndat, men man kan inte få till allt helt perfekt över en natt.
En sak som stört mig den senaste tiden är en något dålig nattsömn. Jag har inga problem med att somna och sover också djupt och bra under natten. Problemet jag har är att jag i regel vaknar efter 5-6 timmar oavsett när jag går och lägger mig. Eftersom jag ofta går och lägger mig kl. 10 på kvällen, innebär det att jag i regel vaknar kl. 4. Det är inte optimalt med tanke på hälsan. Det har skett kanske 4 dagar av 7 under en vanlig vecka.
Jag har ingen aning om vad som är orsaken till detta. Jag är alltid ivrig att komma igång med mitt jobb eftersom jag älskar det jag gör, men det kan inte vara enda orsaken. Kanske även alla de mediciner jag tar påverkar? Ingen aning, men jag hoppas att jag får ordning på detta eftersom mitt mående helt klart är bättre när jag fått minst 7 timmar av sömn.
En sak som jag testat Ashwagandha i en vecka nu och det verkar ha gett vissa effekter. Nu har jag nämligen endast haft en dålig natt av sju under den senaste veckan. Du kan läsa mer om Ashwagandha och dess fördelar här och här hittar du en av toppsäljarna bland Ashwagandha produkter i Sverige.
Såklart påverkar det även det mentala när man haft en hjärtattack. Framförallt är jag mer rädd för att ta ut mig i träningen. Jag började springa lugnt förra veckan och försöker hålla pulsen på max. 125 slag/minut under löppassen. Även under vardagen finns det en viss rädsla i bakgrunden som jag inte kan förneka.
Jag hade endast positivt att säga om sjukvården på Malta i mitt inlägg om hjärtattacken. Dock har det inte funkat lika bra med eftervården. I de papper jag fick med mig när jag blev utskriven stod det att det skulle vara både “Rehab” och uppföljning med läkaren som gjorde ingreppet två månader efter. Det innebär att jag enligt teorin borde ha en uppföljning om några veckor, men ännu har jag inte hört något trots att jag både ringt och mailat aktivt.
Det verkar inte finnas någon ordning alls med vad som gäller. Enligt pappren skulle det endast ha varit att ringa och boka tid till läkaren genast efter operationen. Men när jag väl gjorde det hade de ingen koll alls på läget. Deras besked var att uppföljning är 8 månader efter om jag inte har några problem. När jag pressade på var beskedet 6 månader. Sedan fick jag ner det till 2 månader och för snart tre veckor sedan lovade de att skicka en bekräftelse via posten, men något sådant har inte kommit.
Med andra ord verkar det vara som i Finland. För att få tillgång till någon typ av uppföljning måste man ringa efter ambulans… eller ta till privatvård. Det lutar åt att man i detta fall måste gå till privatklinik för att få någon typ av uppföljning. Lite märkligt eftersom allt lät så enkelt när jag blev utskriven från sjukhuset.
I övrigt är allt perfekt
Tyvärr är detta inget man bara kan ignorera, hur gärna jag än skulle vilja. Jag hade ändå en nära-döden-upplevelse och hade en väldig tur som klarade mig. Men jag försöker tänka positivt och egentligen är det inte så svårt. Jag älskar nämligen allt med mitt liv här på ön just nu.
Jag har många nära vänner som jag umgås med ofta. En av mina mest långvariga vänner här på ön träffade jag redan när jag jobbade på Raketech och vi har hållit kontakten ända sedan dess. Han är en genuin kille som jag kan anförtro mig till gällande precis allt i mitt liv.
Jag har numera ett stort nätverk av vänner som jag umgås med, både via den löpargrupp vi har och via de personer jag kommit i kontakt med genom min flickvän. Hit hör många nationaliteter och det är även något som jag tycker att ger ett tilläggsvärde. Jag har alltid varit något av en ensamvarg som trivs med mitt eget sällskap. Egentligen upplevde jag det ofta som betungande att ha många vänner i Finland, men här är det något helt annat.
Livsstilen är en helt annan och du lever också på en så liten yta att du de flesta vänner på gångavstånd. Allt detta har också gjort att jag utvecklat min personlighet väldigt mycket under de år jag levt här på Malta. Jag har alltid varit rätt skygg och känt mig obekväm bland nya personer. Men eftersom jag numera träffar nya människor hela tiden har denna skygghet försvunnit. Det har blivit en naturlig del av vardagen att umgås med andra människor och jag gör ingen stor sak av det.
Jag gillade mitt liv här på Malta även innan jag fick detta stora nätverk av vänner, men att ha många människor runt sig har definitivt bidragit till att göra det ännu bättre.
Det utvecklar dig mycket och ger helt andra möjligheter i livet att ha många människor runtomkring dig. Speciellt om du ser till att lära dig av andra och både ge och ta i dessa vänskapförhållanden. Såklart är det alltid du själv som är ansvarig för ditt liv, men det kan också ge dig helt andra möjligheter i livet som du inte ens tänkt på.
En av de som jag umgås mest med är en annan svensk som bott på Malta i drygt 15 år. Honom började jag umgås med förra sommaren och vi började springa tillsammans varje morgon. Han är en väldigt social person som känner många och även ständigt får kontakt med nya människor tack vare hans personlighet. Nu har vår löpargrupp växt till över 10 personer och vi samlas varje måndag, onsdag och fredag. Först blir det en löptur och sedan kaffe efteråt.
Efter att jag sålde min sajt Gentlemannaguiden började vi också fila på idéer om att starta något tillsammans och han lockade även med två andra engelsmän i projektet. Detta är ett väldigt intressant projekt eftersom vi kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. Jag har goda “Editing Skills” och är även hyfsad på “On-Page SEO”, medan engelsmännen är bra även på “Off-Page SEO” samt har ett helt team under sig som jobbar med mjukvaru-utveckling. Min svenska vän har lång erfarenhet inom försäljning och är utmärkt på att nätverka och är spindeln i nätverket.
Hittills är det jag som av naturliga orsaker varit idésprutan i projektet. Jag har helt enkelt haft mest tid av oss alla då jag sålde min huvudsakliga brödföda i oktober ifjol.
Det tog ett bra tag innan jag landade i min nya roll efter försäljningen. Men så var också mitt mål att ta det lugnt en tid efter. Nu börjar det dock kännas som att tiden är inne för att ta tag i saker på allvar och utveckla alla idéer som jag lade upp på pappret för runt åtta månader sedan.
Detta är ett projekt som jag verkligen älskar och ser fram emot att jobba med – liksom flera andra projekt jag är involverad i. Den stora utmaningen är kanske att lära sig fokusera på en sak i taget för att snabba på processen med att nå framgång. Men jag antar att detta är något jag landar i när jag jobbat hårdare ett tag.
Med allt stöd jag har i min omgivning är det inte någon fråga OM, utan NÄR mina drömmar och visioner går i uppfyllelse. Det kommer naturligtvis att kräva ett oerhört hårt jobb för att nå dit jag vill. Men med allt stöd jag har känns det mer motiverande än någonsin.
Med andra ord är det mycket på gång just nu. Som nämnt kan det vara svårt att fokusera på endast en sak och det har också delvis gjort att saker och ting tagit längre än vad det kanske behövt göra. Men efter en så stor sak som försäljningen av min sajt ändå var, så behövdes det helt säkert en omdirigering av hur jag tänker och agerar.
Det går helt enkelt inte att överföra ett framgångsrecept från ett projekt till ett annat. Nu jobbar vi också på en internationell marknad, med vad allt det innebär. Framförallt mer konkurrens, men samtidigt också betydligt mer potential.
Sommaren är här!
Det har varit en ovanligt dålig vår här på Malta. Egentligen har det varit ständigt värme och solsken från mars-december under mina första tre år på Malta. Nu var det dock både regn, blåst och betydligt kallare än normalt i april och maj här. Alla som jag pratat med säger också att detta inte är normalt för Malta. Är det klimatförändringarna som påverkar? Det får framtiden utvisa.
Men nu är iallafall sommaren äntligen här och på fredagen hade vi 35 grader här. Nu kan vi äntligen förvänta oss ett halvår av värme och solsken här. Det är något som jag verkligen gillar med Malta. Vädret under sommaren är väldigt pålitligt. Du kan planera evenemang vilken dag som helt eftersom det alltid är solsken och värme mellan juni och november.
Jag har talat mig varmt om Malta i många inlägg här på bloggen tidigare och kärleken växer för varje dag. Varför flyttade jag inte hit tidigare? Det tycker jag att är helt oväsentligt att spekulera i eftersom jag då aldrig skulle ha träffat alla de människor som finns i mitt liv idag. Om allt är perfekt just nu, varför skulle man då ångra något man gjort tidigare i livet?
Det verkar som att allt jag gjort tidigare i mitt liv lett mig till den situation jag är i idag.
