På torsdagen firade jag födelsedag här på Malta. I denna ålder är det aldrig speciellt kul att lägga till ytterligare ett år till en redan alltför diger samling.
Samtidigt vet jag inte om jag är speciellt nojig för tillfället gällande min ålder. Jag trivs med livet, bor där jag vill bo och har klara målsättningar för vad jag vill uppnå de närmaste åren. Det kan tänkas att det skulle ha varit värre om jag ännu bodde kvar i Finland, men eftersom jag nu fått ny energi med det mesta har det med åldern inte varit något jag tänkt på den senaste tiden. I samband med att man fyller år påminns man ändå såklart om det.
Ännu känner jag mig ung
Lite skämtsamt brukar jag säga att jag känner mig piggare än när jag var 20. Men det finns faktiskt en hel del sanning i detta. För det första har jag med åren lärt mig betydligt mer om vad kroppen mår bra av och lever därefter. För det andra har jag också haft lyckan att få träna och bygga upp min kropp utan större skador eller sjukdomar under åren. Detta har såklart haft positiva effekter på kroppen. Det är bara att hålla tummarna att man får behålla hälsan i många år framöver.
Min kropp fungerar också mycket bättre i värmen här. Jag hade visserligen inga större problem med något så länge jag bodde i Finland heller, men här märks det nog ändå hur mycket mer mottaglig kroppen är för träningen. Den känns mycket mjukare och spänstigare. Framförallt på morgontimmarna är detta extra tydligt. Jag skulle aldrig ha tänkt tanken att göra några utmanande gymnastiska övningar genast från morgonen medan jag bodde i Finland. Här är jag dock redo att genast från morgonen börja med olika övningar handstående.
Detta har också haft positiva effekter på löpningen och jag känner mig faktiskt snabbare nu är jag gjort på många år. Uthålligheten är dock inte den bästa. Men det har sina orsaker eftersom jag kört väldigt lite mängd sedan jag kom till Malta. Det tar ett tag innan jag får upp uthålligheten i de högre farterna här.
Förutom det kroppsliga har också flytten haft positiva effekter på det mentala… något som jag nämnt rätt ofta här på bloggen. Men det tål att upprepas. Solljus och miljöombyte är otroligt viktigt för att må bra. För vissa är det också viktigare än för andra.
Jag trivs med det jag gör på dagarna och har klara målsättningar för vart jag vill nå. Det tror jag att är viktigt för alla. Det behöver finnas en plan för vad man vill göra både inom den närmaste framtiden och lite längre fram i tiden.
Jag är i den lyckosamma situationen att jag varje dag lär mig något nytt i mitt jobb som jag direkt kan överföra till mitt företag och den verksamhet jag kommer att jobba med i framtiden. Jag gör ingen större hemlighet av att jag inte kommer att jobba så många år för ett annat företag. Den dag jag känner att jag inte har mer att lära kommer jag helt enkelt att sluta och köra på heltid med mitt eget företag igen.
Just nu har jag inga planer att sluta. Men det är en bransch med snabba förändringar, så det går inte att ta något för givet där jag jobbar. Med andra ord är det raka motsatsen till det jobb jag hade tidigare och där jag alltså jobbade 14 år innan jag slutade 2016.
Det är alltså den klara plan jag har med mitt liv. Att igen börja som heltidsbloggare och i större grad njuta av värmen här på ön. Då jag jobbade helt för mitt eget företag jobbade jag i stort sett varje dag från kl. 6-12, för att sedan träna på eftermiddagen i solljuset och på kvällen tog jag det lugnt på någon terrass.
Visst saknar jag det livet lite, men samtidigt är jag väldigt tacksam att jag fick chansen att börja jobba för ett företag här. På köpet har jag fått massor av lärdomar och framförallt har jag lärt känna både många ortsbor och svenskar som lever här. Sådant skulle jag aldrig fått tillfälle till om jag endast suttit hemma och jobbat. Man har en tendens att fastna i vissa rutiner när man endast gör samma saker dag ut och dag in. Jag skulle t.ex. aldrig ha tagit mig tiden att lära mig om SEO och andra nödvändiga kunskaper om jag endast jobbat hemma… även om allt finns tillgängligt på nätet numera.
Med andra ord är allt helt perfekt som det är just nu och jag känner mig tillfreds med livet. Jag kan faktiskt inte tänka mig någon plats jag hellre skulle befinna mig på i dagens läge. Självklart saknar jag min familj, med mamma och mina syskon, samt alla vänner som lämnat i Österbotten. Men det går inte att få allt. Man behöver trivas med sig själv i vardagen också och då är faktiskt inte den oinspirerande miljön och det kalla vädret i Österbotten något alternativ i dagsläget.
Jag ville inte vänta med att flytta till ett varmare land tills jag blev pensionär. För det första finns det inga garantier för någon att man når den åldern. För det andra skall man heller aldrig tro att kroppen är lika pigg när man når den åldern. Varför inte njuta till fullo här och nu medan man ännu har hälsan och alla kroppsdelar funkar som de ska?
Det har varit alltför många unga människor i min omgivning som dött i cancer, olyckor och andra sjukdomsattacker de senaste åren. Därför skall man aldrig ta livet för givet trots att man är ännu är relativt ung. Det finns jävligt många sätt att dö på.
Nackdelar med mitt åldrande
Kom lite på sidospår som vanligt. Jag var alltså inne på att jag inte känner någon egentlig åldersnoja över att jag redan uppnått en rätt hög ålder. Jag känner alltså att jag befinner mig där jag vill vara i livet och är nöjd med det.
Det finns dock vissa saker som blir mer problematiska när man uppnår en viss ålder. Hit hör såklart kärlekslivet. Hittills har jag inte haft några tankar på att skaffa barn eller familj. Kanske det har funnits i bakgrunden, men kanske främst då via mina partners önskemål snarare än via mina egna.
Jag tror också att detta haft att göra med att jag inte känt mig redo att stadga mig till ett liv i Österbotten med hus, familj och barn, utan jag har hela tiden känt mig redo att sticka till ett varmare land.
Nu när jag äntligen befinner mig i ett land där jag vill bo börjar det dock krypa fram lite tankar på dessa saker lite oftare. Jag tar dock absolut ingen stress över det ännu. Om det är så att jag aldrig träffar “den rätta” eller får egen familj är jag helt ok även med det.
Men visst är det så att det ställer till det en del när man söker efter en partner. Min förra sambo var 12 år yngre än mig och speciellt mycket högre upp i åldrarna kan jag heller inte gå om det skall vara realistiskt att bygga upp en egen familj.
Det är aningen svårare att ha klara målsättningar på denna punkt, till skillnad från de flesta andra delar i livet. Men visst har jag byggt upp en målbild även här, med en mörk maltesiska i blickfånget. 🙂 Så mycket har jag dock lärt mig om kärleken, att det ofta då istället blir helt tvärtom. Troligen kommer jag att möta en ljus finska på ön. 😀
Nåja, kanske det löser sig. Om inte, får man helt enkelt ha kul. Det finns värre ställen att bo på om man siktar på att ha kul i livet.
