Idag var det dags för det nästsista långpasset inför Paris Marathon och det sista så kallade “överlånga” långpasset. Totalt skulle 37 kilometer avverkas idag, medan det sista långpasset nästa veckoslut blir 30 km långt. Eftersom maratonloppet endast är 3 veckoslut borta gäller det dock att vara väldigt försiktig med i vilken fart man kör dessa sträckor som är nästan lika långa som ett helt maraton. Ifall farten är alltför nära maratonfarten på så långa sträckor tar det väldigt länge att återhämta sig från passet och det vill man ju undvika i detta skede av träningsperioden.
Därför var planen att ta det riktigt lugnt idag och köra i en fart en bra bit över 5 min./km. Det kanske låter trevligt att få ta det såpass lugnt på ett långpass. Faktum är dock att det är många gånger är riktigt tungt att springa i långsammare farter än vad man är van med. Det finns två orsaker till detta.
För det första är det mycket tråkigare att springa i farter som ligger långtifrån ens kapacitet eftersom man inte behöver fokusera på samma sätt som vid hårdare löpning. För det andra är det många gånger först vid långsammare farter som jag märker alla de småskavanker som jag bär på. Idag hade jag väldiga problem med båda mina ljumskar under större delen av mitt långpass. Denna skada känner jag knappt av när jag ökar på farten.
Jag lyckades i alla fall behärska mig och låg på en fart runt 5:10-5:30 min./km under större delen av mitt långpass. Några enstaka kilometer i slutet ökade jag på tempot och var då nere på under 4:00 min./km. Men på det stora hela höll jag mig på betryggande avstånd från dessa farter.
Nästa veckoslut blir det alltså ett 30 kilometer långt långpass. Då blir det dock inbyggda fartpartier i långpasset. Om jag minns rätt så skulle de sista 10 kilometerna vara i maratonfart.
Det lugna långpasset i siffror.
Jag försökte hitta lite nya vägar under dagens långpass. Då man kör så långsamt som idag vill man gärna springa på lite nya platser för att det skall kännas som att sträckan är kortare.
Ännu idag var det riktigt soligt och fint. Tyvärr är vintern på väg tillbaka nästa vecka. 🙁
Man kunde till och med sola lite efter fullgjort långpass.
Igår på morgonpasset prövade jag för första gången mina nya Adidas Adios som jag skall springa med i Paris.
Det har blivit riktigt tidiga morgnar denna vecka. Då det börjar bli vår har jag i allmänhet svårt att sova ut och vill gärna påbörja dagen så fort som möjligt.
Det känns helt fantastiskt att det börjar ljusna redan innan kl. 7 på morgonen. Det gör nästan att jag får lust att återuppta fjolårets rutin med en löptur innan jobbet varje vardag och inte endast på fredagarna.
På våren och sommaren tar jag gärna några extra varv kring torget innan jobbet. Det gäller att se det vackra även i den lilla stad som Vasa är. Det skall dock erkännas att man börjar tröttna lite på serviceutbudet speciellt under morgontimmarna. Hur härligt vore det väl inte att kunna sätta sig på ett mysigt café innan jobbet? Tyvärr finns inget öppet den tiden på dygnet här i Vasa…
De många extrapromenaderna har gjort gott för mina stegmängder under veckan. Igår t.ex. blev det över 11000 steg utöver min träning.
Koffeinfritt kaffe vid Vegana igår. Riktigt gott och kanske något att börja med?
