Jag skulle ljuga om jag påstod att det alltid känns roligt att bege sig iväg på ett träningspass på morgonen. De flesta morgonpass gör jag dagen efter ett riktigt tufft pass vilket innebär att de flesta kroppsdelar är trötta och sega oavsett hur mycket jag försökt stretcha kvällen innan. Den värsta styvheten finns oftast i ryggen och detta har en direkt inverkan på steglängden. Idag kändes det dock helt bra att bege sig iväg på morgonpasset. Det kan tänkas att mitt envisa stretchande och min förbättrade allmänkondition så småningom även börjar visa sig på morgonpassen.
Jag var uppe redan kl. 5.15 idag och hade planerat att snabbt kliva upp på motionscykeln för att mjuka upp kroppen en aning innan löppasset. Min vana trogen började jag dock ”såsa” på med allt möjligt och kom helt plötsligt på att jag skulle äta några smörgåsar innan träningen. Jag kom mig upp på motionscykeln ungefär 5.45 och körde ca 10 minuter på denna.
Det kändes hyfsat lätt imorse och jag kunde därför njuta i fulla drag av det vackra väder som morgonen erbjöd. Jag försöker att inte köra under 5:00 min./km på mina morgonpass eftersom jag inte vill överbelasta kroppen så tidigt på dagen. Dessutom anser jag det inte ens ändamålsenligt att köra återhämtningspass så mycket snabbare än ca 1 min./km över mitt tävlingstempo på maraton ifall jag inte uttryckligen strävar till att ha bra fart på löppasset. Framförallt inte på morgonen. Vissa kör med ett annat upplägg, men för det mesta går jag istället ”all in” på mina kvalitetspass för att sedan satsa helt på återhämtning på mellandagarna.
Totalt fick jag ihop ett löppass på ca 8 km, vilket får räcka för idag med tanke på morgondagens tuffa test.
Just idag känns det extra roligt att det är veckoslut igen. Imorgon har vi nämligen en hel rad med nöjen på programmet. Men först skall ett långpass på 40 km avverkas. Får hoppas på en bra dag då, annars kan det bli en smärtsam upplevelse…
