Allt dystrare tider – även på Malta

att leva på malta

I förra inlägget skrev jag att malteserna ännu så länge verkade rätt obrydda då det gällde coronaviruset. Restaurangerna var öppna som vanligt och i butikerna gick folk på som vanligt. Visst såg man en hel del rapportering om coronaviruset, men i övrigt tycker jag inte att det märktes speciellt mycket i gatubilden att coronaviruset härjade. Själv satt jag också på två olika terrasser och åt och drack så sent som på lördag.

På måndagen var det dock som om någon drog ur sladden även här. Helt plötsligt blev det helt tomt överallt och restaurangerna började stänga en efter en. På tisdag var samtliga restauranger stängda på ön och nu finns endast några få kvar som är öppna. I butikerna finns nu även säkerhetsavstånd i kassorna och det är betydligt tommare på gatorna. Folk verkar hålla sig inne nu i betydligt högre grad än tidigare.

För att bidra till ödesstämningen blev det också mulet på ön igår onsdag och det har fortsatt även idag. Vilka kontraster till hur det såg ut här för endast några dagar tillbaka!

En av de saker som jag älskar med ön är ju förutom den fina och varma vädret, även att här alltid är fullt med människor överallt. Oavsett var man än går sitter folk ute på terrasser och äter eller dricker. Nu är det helt plötsligt som om man skulle vara en helt vanlig dag i Vasa igen… ok betydligt vackrare, men lika folktomt.

Hoppas att åtminstone det soliga vädret återkommer de närmaste dagarna så att man åtminstone kan njuta av det på löpturerna.

löpning på malta

Jag håller igång med löpning varje dag även i dessa corona-tider. Jag har dock vant mig vid att springa varje dag i solsken här på Malta, så därför känns det segare än vanligt att springa dagar som dessa.

malta restaurants

Tänkte hämta lunch hos min stamrestaurang på onsdag, bara för att konstatera att samtliga ställen har stängt för tillfället.

På bilden överst går jag hemåt från jobbet med min laptop och skärm under armen. På måndagen var det nämligen min första dag med distansjobb eftersom så gott som alla andra redan lämnat kontoret för att jobba hemifrån. Inte mig emot. Jag får faktiskt mycket mer tid över för jobb när jag inte behöver gå iväg till jobbet varje dag. Visst är det härligt att vandra utefter havet varje dag till jobbet och det är också roligt att ha människor runt sig att umgås med. Men när det finns mycket att göra i jobbet kan det vara väldigt tidseffektivt att få köra igång genast när man vaknar.

malta cruises

Även de färjor som brukar ta turisterna runtom till olika delar på Malta står nu parkerade utanför hamnen. Ödesstämning även här. Nu är det visserligen inte turistsäsong ännu, men ändå finns alltid en hel del turister här på upptäcktsfärder oavsett dag och årstid. Nu är det dock helt tomt.

Det dystra världsläget

I ett inlägg förra veckan skrev jag även om det världsekonomiska läget. Här nämnde jag bland annat att en börskrasch inte nödvändigtvis är en dålig sak med tanke på att den redan länge lockat oss människor till en ohållbar livsstil. En strävan till ständig tillväxt utan att någonsin ifrågasätta denna.

Eftersom börsutvecklingen också alltmer fjärmat sig från realekonomin är det absolut inget fel med att den kraschar ordentligt för att få mer verklighetsförankring. Med andra ord skiter jag totalt i börsutvecklingen. Det som jag oroar mig för är vad coronaviruset skall ha för inverkan på oss människor ur hälsosynpunkt och med tanke på arbetsplatser.

Det är ju självklart att det är helt ohållbart som läget ser ut just nu. All verksamhet hos företagen ligger mer eller mindre helt stilla runtom i världen. Självklart går det då heller inte att hålla sig flytande en längre tid för företagen och betala löner åt personal.

Redan nu har vi sett stora vågar av permitteringar inom hotellbranschen, bland flygbolag och inom servicesektorn. Inom de närmaste veckorna kommer såklart också all annan industri att följa efter. Jag spekulerade redan förra veckan i att alla de högbelånade företag som utvinner skifferolja i USA skulle vara de första att falla. Även många företag inom finansbranschen ligger riktigt illa till.

Hittills har många finansinstitut kunnat räddas genom gigantiska kapitalinjektioner från FED för att ännu en gång försöka rädda Wall Street från att falla ihop. Trump även signalerat statligt inträde i bland annat oljebolag genom regelrätta uppköp av aktier i dessa. Även helikopterpengar är nu också på väg rakt in i amerikanernas fickor. Lite lustigt att dessa hårdhudade kapitalister nu blir socialister när det egna anseendet står på spel.

Vad är det då för fel på att kasta ut pengar till höger och vänster för att försöka rädda både Wall Street och människor i nöd? För det första är detta ingen lösning på problemet i en värld där allt står stilla. För det andra är detta också ett perfekt sätt att snabbt urholka penningvärdet.

Det är också mer eller mindre givet att vi nu kommer att få se en väldigt snabbt fallande bostadsmarknad världen över eftersom ingen köper en bostad i detta läge.

Det är inga positiva bilder jag målar upp. Men som sagt, jag har länge varnat för denna utveckling med hänsynslös penningpolitik. Ingen kunde förutse coronaviruset, men eftersom vi heller inte gjorde något för att göra ekonomin stridstålig i tid har vi nu heller ingenting att bekämpa problemen med. Vi står med byxorna nere och enda tillgängliga medlet är att trycka pengar ur tomma intet i en allt våldsammare takt.

Vad skulle vi ha gjort istället då? Kritiserar man, så måste man även ge en lösning på problemet. Det var egentligen rätt enkelt. Man skulle ha sett till att höja räntan ordentligt i tid. Självklart på bekostnad av tillväxt eftersom man då heller inte skulle ha kunnat ägna sig åt expansiv finanspolitik. Men antingen tar man tag i problemen gradvis eller så tar man hela helvetet på en gång.

Finns det något hopp?

Det ser med andra ord mycket dystert ut de närmaste åren världsekonomiskt. Det är bara att hoppas att vi ser en snabb mirakelvändning i corona-läget. Självklart är jag också orolig för mitt eget jobb, precis som alla andra.

Jag är ändå inte så orolig som man kanske kunde tro. Jag vet inte om det har att göra med det faktum att jag redan gått igenom det värsta man kan uppleva – en familjemedlems död. Men då man upplevt en sådan sak känns pengar faktiskt som en mindre viktig sak. Jag är också en människa som ser positivt på min egen potential och oroar mig sällan över min egen förmåga att klara mig.

Min största önskan om och när detta coronavirus lagts till historien är att vi människor slutar mäta ekonomin i termer av tillväxt. Tillväxt är inte längre en hållbar målsättning i denna värld och nu gäller det att hitta hälsosammare värderingar.

Lyssna heller aldrig på en finansiell rådgivare som påstår att aktier över tid skall förväntas ha en viss tillväxttakt eller en bostadsförmedlare som påstår att en fastighet alltid är en bra investering. Detta var något som gällde i efterkrigstiden då samhället inte hade andra vägar att ta än framåt. Nu är situationen en helt annan. Nu gäller det istället att dra ner på tillväxten och fokusera på det som är viktigt med tanke på kommande generationer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *