För tillfället har jag lite problem med att välja prioritet för mitt tränade. Å ena sidan har fokuset hela tiden funnits på Berlin marathon om ungefär 4 veckor, å andra sidan skulle jag väldigt gärna vilja ha pigga ben på halvmaratonloppet på lördag.
Det har nog hela tiden funnits i planerna att köra en lugnare vecka just denna vecka med tanke på lördagens tävling. Så trött som jag kände mig i benen ännu under dagens löppass kommer det dock krävas att jag nästan helt vilar de närmaste dagarna för att kunna prestera på lördag.
Det skulle inte vara några problem ifall loppet på lördag skulle kännas viktigt. Då skulle det definitivt kännas som att det är värt att helt och hållet vila benen denna vecka. Nu råkar tyvärr just denna vecka vara rätt viktig med tanke på Berlin Marathon, så därför känns det lite illa att i alltför hög grad dra ner på träningen.
En sak som talar för mer vila denna vecka är framförallt att det inte är speciellt roligt att springa ifall benen är helt slutkörda. Detta oavsett om tävlingen prioriteras eller inte. Jag kommer knappast att hinna bli i någon extremt bra form till lördag oavsett vilket träningsupplägg jag väljer. Så pass tunga träningsveckor har jag ändå bakom mig. Men att i alla fall känna ett visst driv i steget skulle säkert göra gott för mitt självförtroende under de sista träningsveckorna inför Berlin.
Dagens träningspass var ett lugnt löppass på 9 km. Jag hade planerat att köra några kilometer i halvmaratonfart på 3:47 min./km i slutet av passet, men idag kände jag att det inte var värt att plåga benen med någon tempoökning. För att det skall vara någon idé med en tempoökning såhär nära inpå tävling behöver man kunna köra i det tempot utan att det känns speciellt ansträngande. Annars är det lika bra att vänta med det till följande träningspass. Jag får hoppas att benen känns pigga imorgon så att jag kan dra några hårdare kilometrar då istället.
Enligt några av de kalkylatorer som används för att förutsäga maratontider borde man ha kapacitet för en tid på strax under 1:17 på halvmaraton för att ha realistiska chanser att underskrida 2:45 på maratonsträckan. Det som dessa kalkylatorer dock inte beaktar är banprofil, dagsform eller tidpunkt för tävlingen i ens träningsschema. Därför är jag inte speciellt orolig för mina chanser att nå mina målsättningar i Berlin oavsett vilken tid jag gör på lördag. Den riktiga formtoppningen återstår ju ännu och det är först under dessa veckor då den riktiga formen brukar infinna sig, om den alls infinner sig.
Förut har den alltid gjort det inför mina maratonlopp, men som årets Jakob Marathon visade är det ingen självklarhet att formen infinner sig trots att man lättar på träningen.
Jag har lagt som målsättning att underskrida 1:20 på lördag. Det torde inte vara någon omöjligt målsättning med tanke på den tid som jag gjorde i Stockholm Marathon i början av juni. Speciellt med tanke på den utmanande banprofil som Stockholm erbjuder. Då skall man dock komma ihåg att jag var i toppform vid just det tillfället.
Just nu känns det som om det viktigaste är att jag får en bra genomkörare i maratonfart. Denna maratonfart ligger nästan precis på vad mitt personbästa på halvmaraton är i dagsläget, nämligen 1:22:45. Detta får väl betraktas som något av en skamgräns på lördag oavsett hur slutkörd jag än är.
