Som bekant har jag ännu problem med min vänstra ljumske. Det är troligen en muskel som heter Pectineus som krånglar. Det faktum att muskeln ligger så djupt gör det väldigt svårt att både behandla och rehabilitera den. Tyvärr har också rehabiliteringen varit aningen slarvig de senaste veckorna på grund av sjukdom och resor, men de senaste dagarna har jag i alla fall kommit igång med både träningen och mina rehab-övningar igen.
Värmen gjorde ju gott för mina ben i Paris och det faktum att vi nu äntligen börjar få över 20 plusgrader här i Vasa tror jag att kan ha rätt bra effekt på mina ben. I alla fall hoppas jag på det. Om det vill sig riktigt väl kommer jag att pröva på löpning de närmaste dagarna.
Idag var det i alla fall ett cykelpass på schemat. Planen var att få ihop närmare 3 timmar på cykel, så att det i alla fall lite skulle påminna om ett långpass. Ifall jag i detta skede skulle köra långpass med löpning skulle jag knappast springa över 30 km. Men eftersom träningseffekten med cykling är rätt långtifrån den man har med löpning så känner jag att jag behöver få ihop närmare 3 timmar på sadeln för att det skall ha någon effekt.
Idag var det rena mardrömmen att cykla på grund av den hårda blåsten. Jag körde ändå så gott jag kunde och fick ihop ett helt hyfsat cykelpass på 62 km. Tyvärr kan jag väl inte säga att jag får någon speciellt stor adrenalinkick av cyklingen. För att gå tillfredsställt detta behov behöver jag nog komma igång med löpningen igen.
Då det gäller planeringen av resten av säsongen är det svårt att säga något i detta skede. Jag har i alla fall bestämt mig för att avstå från tävlingar under sommaren, vilket innebär att jag avstår från att starta i Jakob Marathon i slutet av juli. Om benen börjar samarbeta under de närmaste veckorna har jag dock inte uteslutit möjligheten att springa halva sträckan i där.
Just Jakob Marathon eller andra tävlingar under sommaren har jag inga större problem att avstå från. Vädret är sällan så bra under dessa maratonlopp under sommaren att man skulle göra några stordåd rent tidsmässigt. Åtminstone inte på hela sträckan. Då känns det nästan vettigare att man satsar allt sitt krut på att göra bra ifrån sig under något av maratonloppen senare på hösten när vädret är mer gynnsamt för längre sträckor. Dessutom är det alltid bra att få en längre tid med uppbyggnadsträning under sommaren, utan avbrotten från träningen både innan och efter ett maratonlopp.
Men just nu känns det ändå som att det är rätt onödigt att jag lägger upp några större planer över följande maratonlopp. Fokuset ligger istället på att få börja med löpningen igen. Först då kan jag göra en situationsbedömning och planera resten av säsongen utifrån detta.
Dagens cykelpass i siffror. Den hårda blåsten gjorde det väldigt tungt att cykla idag.
En öl från gårdagen. Denna testade jag i flera omgångar i Paris och den blev något av en favorit för mig där.
Fredagskassen och vin är alltid ett säkert kort efter en tung jobbvecka.
Jag och Toffe började dagen tidigt idag. Det känns helt fantastiskt att varmare väder är i antågande hit nu. Det kommer att innebära många härliga morgonpromenader de närmaste veckorna.
En energigel som jag skaffade på expon förra veckoslutet. Synd att det inte finns speciellt mycket av dessa utspädda varianter av energigel här i Vasa eftersom de är de enda som jag får i mig under mina långpass och tävlingar.
Under cykelpasset träffade jag på syrran som var i full gång att springa sitt långpass på 28 km. Det blev 30 minuter i sällskap innan jag påbörjade mitt långpass på cykel.
Söderfjärden. Det var en underbar känsla när jag vände och fick medvind här på sträckan. Jag susade fram i över 40 km/h här och det kändes som att jag flög fram. 🙂
Efter fullföljt långpass gjorde jag ännu lite rehabövningar och styrketräning ute i solen.
Jag är rätt nöjd över att jag klarar av att hålla en rätt bra diet just nu, trots min bristande löpträning. Ok, lite väl mycket öl och vin blir det. Men lite livsnjutning måste det ju ändå bli till helgerna. Detta var min lunch efter långpasset.
Efter lunchen bänkade jag mig framför Göteborgsvarvet. Man blev inte mindre löpsugen av att se på detta. Får se om man skulle ta ett besök till Göteborg nästa vår. Det var ju en evighet sedan sist. År 1992 på Gothia Cup om jag minns rätt. Det skulle ju förresten vara ett utmärkt upplägg; först London Marathon i april och sedan Göteborgsvarvet i maj.
En öl för att inviga kvällen. Detta var en Pale Ale som inte riktigt var värd namnet.
