I helgen ska jag försöka lägga ner en hel del med tid på att uppdatera mina kunskaper gällande analys av företag. Som nämnt jobbar jag med företagsanalys i mitt dagliga jobb och främst då med mikroföretag. Att jag just nu känner att det är dags att uppdatera lite av mina kunskaper är främst eftersom jag känner att det börjar vara dags att gå in på aktiemarknaden igen efter en tids uppehåll.
Jag gick på en utbildning ifjol där jag blev certifierad företagsanalytiker och på den kursen lärde jag mig oerhört mycket som jag har nytta av både i jobbet och privat. Om man inte repeterar har kunskap dock en tendens att rosta rätt så snabbt och jag känner att de kunskaper som jag fick under utbildningen inte är sådana som jag vill tappa i första taget. Framförallt gäller detta de kunskaper som har att göra med analys av koncerner och koncernbokslut.
Problemet med koncerner som ju publika aktiebolag ofta består av är att dessa är rätt komplexa sammansättningar där det inte alltid är så lätt att säga hur olika poster i hela koncernens konsoliderade bokslut skall tolkas. I mindre företag är det relativt enkelt att tolka bokslut eftersom det inte är så tidskrävande att gå tillbaka i tiden och se orsakerna till att vissa poster ser ut som de gör.
[pullquote]Aktiemarknaden är inte något som i vanliga fall skulle rekommenderas i dessa tider med så många orosmoln både i Europa och USA. Riskerna är högre än de varit på länge, inte ens traditionellt stabila och solida företag känns längre helt säkra i en värld som förändras i en allt mer stegrande takt.[/pullquote]
Nu har jag alltså börjat fundera på aktiemarknaden igen. Orsaken till detta är främst att det faktiskt inte finns många alternativa placeringsformer för tillfället. Aktiemarknaden är inte heller den något som i vanliga fall skulle rekommenderas i dessa tider med så många orosmoln både i Europa och USA. Riskerna är högre än de varit på länge, inte ens traditionellt stabila och solida företag känns längre helt säkra i en värld som förändras i en allt mer stegrande takt.
Räntan ligger nästan på noll, vilket nästan helt utesluter räntebundna placeringar. Råvaror är kanske den mest stabila formen av placeringar i en värld där valutorna urholkas i allt snabbare takt. Den största värdeökningen känner jag dock att redan skett och någon radikal ökning tror jag inte på i den närmaste framtiden. Råvaror bör dock beaktas som en balanserande faktor och värdebevarare hos alla placerare.
Fastigheter har de senaste åren varit de säkraste placeringsobjekten de senaste åren, framförallt på grund av den obefintliga räntan. Den låga räntan har gjort att man kunnat bo kvar i sina hus och lägenheter oavsett fast en ökning av arbetslösheten skett på vissa orter. I orter som Vasa där sysselsättningen är god har priserna på fastigheter ökat ännu snabbare än i många platser i landet i övrigt. Fastigheter är dock både kapitalslukande och tidskrävande och kräver en hel del kunskap för att man inte skall hamna i oväntade bekymmer.
Dessutom kan man inte utgå ifrån att fastigheter ökar i värde i all oändlighet. Det lånetak som kommer i kraft från och med årsskiftet är jag helt övertygad om att kommer att inverka på priserna så småningom. Det säger sig självt att det kommer att ske en justering nedåt i priserna ifall en stor del av förstagångsköparna inte längre har råd att finansiera handpenningen med egna besparingar. Detta faktum kan dock också innebära en möjlighet för placeraren, eftersom människor alltid behöver någonstans att bo och allt färre har råd med sitt eget boende. En perfekt möjlighet till höjning av hyrorna med andra ord.
[pullquote]Mitt och de flesta andras råd är att man aldrig bör satsa mer i aktier än vad man har råd att förlora, dvs. de pengar man lägger på aktier skall inte vara sådana som man har öronmärkta till något speciellt ändamål i en nära framtid utan pengar som man är redo att riskera för att uppnå en bättre levnadsstandard på lång sikt.[/pullquote]
I de flesta rekommendationer som jag följt med på sistone har placerare övervikt på aktier i sina portföljer. Men som alltid när det gäller placeringar gäller det att inte lägga alla ägg i en korg. Framförallt gäller detta vid aktieplaceringar. Mitt och de flesta andras råd är att man aldrig bör satsa mer i aktier än vad man har råd att förlora, dvs. de pengar man lägger på aktier skall inte vara sådana som man har öronmärkta till något speciellt ändamål i en nära framtid utan pengar som man är redo att riskera för att uppnå en bättre levnadsstandard på lång sikt. Ifall man har pengarna på ett bruks-, eller sparkonto finns det som bekant endast en garanti och det är att du är fattigare imorgon än vad du är idag.
Vad tycker ni? Vilka placeringsformer föredrar ni just nu?
