Idag var det igen dags att köra två stycken löppass. Det blev en lugn morgonlänk på 8 km på morgonen och ett intervallpass på 8×1000 meter på kvällen. Man kan inte förvänta sig att kroppen skall vara i toppskick såhär tidigt efter ett maratonlopp, speciellt inte eftersom man i det nyaste numret av Runner’s World kunde läsa att grundregeln gällande när en löpare kan återgå till sin normala träningsmängd är en dag per mile (1609 meter) på ett maratonlopp. Enligt detta skulle man alltså vara redo att återgå till sin normala träning 26 dagar efter loppet. På basen av detta är det bara att hoppas att min träningsmängd inte straffar sig i form av skador i ett senare skede…
Jag vet inte om det berodde på det dystra vädret eller vad det var frågan om, men båda passen var trögare än vanligt idag. Den senaste tiden har det känts riktigt skönt att stiga upp redan 5-tiden på morgonen och bege sig ut på ett morgonpass. Det är ingen skillnad fastän jag inte sovit tillräckligt, det brukar ändå kännas riktigt skönt att bege sig ut på morgonpasset. Men så har vi ju varit riktigt bortskämda med det fina vädret de senaste veckorna.
Jag fick i alla fall ihop mina kilometrar på morgonen och jag kände mig rätt taggad för att dra ett banpass vid Botniahallens tartanbana senare på kvällen. När jag kom fram till banan visade det sig dock att det var friidrottstävlingar kvällen till ära, så jag fick helt enkelt ändra på mina planer och dra mina intervaller på asfalt istället. Inte optimalt med tanke på benen, men envis som jag är kunde jag inte tänka mig att ändra på mina träningsplaner för kvällen.
Lite bittert var det att tvingas konstatera att jag kastade bort flera timmar av kvällen i onödan med transport och annat som det innebär att behöva köra iväg till ett träningspass. Det är ju inte direkt så att jag har överskott av timmar att tillgå under ett dygn för tillfället.
Nåja, jag började i alla fall med en uppvärmning på 3 km innan jag körde igång mina intervaller. Den första tusingen körde jag försiktigt som en utvidgad uppvärmning på strax över 4:00 min./km. Resten av tusingarna försökte jag sedan hålla på under 3:54 min./km och lyckades även med detta.
Jag kunde dock konstatera att jag är långtifrån återhämtad efter maratonloppet, eftersom jag fick kämpa onödigt mycket för att hålla detta beskedliga tempo. Det är ju förstås en skillnad på att dra dessa intervaller på asfalt mot att dra dem på bana, men med tanke på att jag innan maratonloppet med lätthet kunde köra 5 kilometers sträckor på 3:40 min./km så kändes detta onödigt tufft.
Totalt fick jag ihop 15,5 km löpning på kvällens pass och alltså 23,5 km totalt idag.
Dystert väder under morgonpasset.
Jag blev dock på lite bättre humör när jag fick kolla på fotbollsmagasinet Kickoff från DW genast efter länken. Jag har alltid beundrat män som heter Rudi. Varför heter inga finska män Rudi?
