Veckan har börjat riktigt bra med totalt 52 km löpning och två kvalitetspass redan. I måndags rivstartade jag veckan med ett tempopass på 16 km på drygt 62 minuter och idag körde jag ett tempopass på 10 km på strax under 39 minuter. Däremellan har vi hunnit med ett återhämtande distanspass på 14 km på tisdagen.
Under måndagens tuffa tempopass kändes det att jag haft en lugnare träningsvecka innan. Benen var kanske aningen piggare än normalt, men å andra sidan är en vecka en så lång tid utan hårdträning att det hinner göra kroppen ovan. Jag tror ändå att det gjorde gott för kroppen med lite återhämtning. Själva tempodelen på 16 km gick ändå riktigt bra när jag väl kom igång. Enligt mitt program skulle jag avverka dessa 16 km på 64 minuter, vilket blir 15 km/h över hela sträckan. Jag hade dock löpbandet på 15,5 km/h de första 8 kilometerna och ökade sedan till 16 km/h efter detta. När det var 3 km kvar körde jag i 16,5 km/h, för att avsluta den sista kilometern i 17 km/h.
Även om det sist och slutligen kändes riktigt bra under måndagens tempopass så har jag ändå märkt att denna typ av “överlånga” pass i tröskelfart är riktigt slitsamma för kroppen. 10-12 kilometer i tröskelfart går relativt snabbt att återhämta sig från, men när det börjar röra sig om sträckor på 16 km och över tar det rätt hårt på kroppen. Följaktligen hade jag riktigt tunga ben både på tisdagens återhämtningspass på 14 km och på gårdagens kvalitetspass på löpbandet vid Wasa Sports Club.
Igår var det ett lite annorlunda inslag i mitt träningsprogram. 10 kilometer i tröskelfart på under 39 minuter har jag ordinerats förut, men innan det skulle jag köra en 8 kilometer lång uppvärmning i normalt distanstempo. Jag körde den första delen på farter mellan 13-14 km/h, innan jag vid 8 kilometersmarkeringen ökade farten till 16 km/h. Denna fart höll jag ända tills det var en kilometer kvar då jag ökade till 16,5 km/h. På det avslutande 10 kilometerspartiet blev tiden 38:38, vilket jag är riktigt nöjd med med tanke på min form för dagen.
En positiv sak med min löpning för tillfället är att jag märker att jag börjat “släppa loss” mer när jag springer i tröskelfart och hårdare. Jag har alltid haft en tendens att springa lite för kontrollerat och med för rak rygg. Enligt mitt sätt att se på saken gör detta att jag lägger för mycket energi på rörelsen upp och ner och löpningen blir aningen oekonomisk. För att få ett mer ekonomiskt löpsteg borde jag våga släppa loss mer och låta det rulla på. Detta sliter ju naturligtvis mycket mer på ljumskar och höftböjare. Jag har också haft vissa problem med ljumskarna den senaste tiden och har bokat tid till behandling imorgon. Innan det blir det dock ännu ett kvalitetspass på torsdagen.
En rätt typisk middag efter träningen. Gojibär, spenat, kvarg, havre-yosa och en smoothie. I denna blandning torde finnas allt som en idrottare behöver för sin återhämtning. Jag äter sällan speciellt mycket kvällstid, vilket troligen är hemligheten bakom min ytterst låga fettprocent.
Toffe gillar uppenbarligen yoghurt och kvarg.
En av mina favoritluncher. Kyckling med ingefära och vitlök på den indiska restaurangen Kaavya.
En annan favoritlunch. Laxpasta med räksås på Kaffehuset August.
Jag blev riktigt glad när jag tidigare i veckan märkte att det börjar likna vår här i Vasa. Jag gillar verkligen snöfritt och värme.
Mycket god mat!
Det är inte helt fel:)