Det sägs att en bild säger mer än tusen ord. Jag vet inte vad man skall säga om mig i det fallet. Jag har alltid haft en tendens att överdriva mina grimaser oavsett vad kroppen säger. Det var fallet under min fotbollskarriär när tidningarna brukade gotta sig i bilder när jag gjorde de värsta av grimaser. Frågan är om det inte är ännu värre nu när jag springer. Håll till godo, här är mitt Stockholm Marathon i bilder. 🙂
Bild från början av loppet när fältet ännu var rätt så samlat.
Ännu en bild från början av loppet. Även om löpningen kändes lätt och ledig gjorde luftfuktigheten att man svettades som en gris. Därför laddade jag vatten och sportdryck likt en galning vid varje påfyllningsstation. Jag drack två muggar vatten, en mugg sportdryck och spillde ännu en mugg vatten på ryggen vid varje station. Utan att stanna givetvis.
Vid detta skede, vid ungefär 10 km skulle jag tro, började jag gå förbi de löpare som öppnat för ivrigt. Om det är något jag är nöjd med i loppet är det att jag hela loppet igenom körde mitt eget race, utan att påverkas av andras farter.
Jag hade tejpat fast några energigels på armen och tömde den första redan innan 10 km för att lätta lite på vikten.
Bild från halvmaratonpasseringen vid 21 km. I detta skede var ännu en tid under 2:50 inom räckhåll. Strax efter denna bild började jag dock känna av en spänning i baklåret vilket omöjliggjorde farter på under 4:00 min./km.
Jag ser oerhört lidande ut på denna bild. Borde dock inte ha varit alltför slut ännu i detta skede eftersom den sista energigelen ännu hänger på armen. Skulle tro att det är någonstans vid 30 km.
En av de få tvära vändningarna i loppet. Jag var faktiskt när att stuka foten en dryg kilometer innan mållinjen vid en av de tvära svängarna. Som tur lyckades jag parera svängen i sista stund och undvek en katastrof.
Ja, vad skall man säga… 🙂 Jag är en mästare på grimaser. Även om kroppen i övrigt är helt avslappnad så har jag en tendens att börja grimasera när mållinjen närmar sig. Bilden är från efter att jag passerat 40 kilometers markeringen.
Grimaserandet fortsatte ända in till mål…
Trött, men väldigt lycklig med tiden.
