Veckosummeringen

Jag hade mer eller mindre lovat att ha ett inlägg per dag fram till nyår, men veckoslutsprogrammet var såpass fullt att det inte fanns några möjligheter till att blogga. När jag är hemma och umgås med nära och kära vill jag vara så närvarande som möjligt och inte hålla på med egna saker.

Genast efter “långpasset” på lördag begav vi oss till min hemby Lepplax där vi skulle fira mitt fadderbarns 7-års dag. Det blev drygt ett dygn på plats med mycket aktiviteter och mycket god mat. Synd att vi inte kan vara ännu oftare på besök med tanke på hur trevligt det alltid är. Men snart är det ju jultider och då brukar det ju bli en lite längre vistelse i hemtrakterna.

Då det gäller träningen så börjar det så småningom bli mer allvar i denna. Förra veckan var det ännu rätt lugnt med löpningen och de flesta löppassen bedrevs i ett lugnt tempo. Även kilometermängden var rätt blygsam, men det berodde delvis på att två av passen ersattes med alternativ träning. Ifall alla träningspassen skulle ha gjorts i form av löpning skulle vi ha överskridit 100 km löpning redan förra veckan. Nu blev det totalt 81,5 km löpning och två alternativa pass.

Kvalitetspassen med de lite längre tempopassen börjar imorgon då jag skall avverka 8 km i 4:00 min./km. Redan denna vecka skall 3 stycken tempopass avverkas och därmed kan man väl säga att träningen påbörjats på allvar med sikte på Rotterdam Marathon i april.

Förra veckas träning:

Måndag 10.11:

60 minuter spinning, 30 minuter på crosstrainern och 60 minuter styrketräning (Wasa Sports Club)

Tisdag 11.11:

5 km med Heidi och 15 km med syrran, varav sista 4 km i 4:10-4:25 min./km. 60 minuter styrka (WSC)

Onsdag 12.11:

Distanspass 16 km+fotstyrka 20 min. hemma

Torsdag 13.11:

60 minuter spinning, 30 minuter på crosstrainerns, 20 minuter styrka (WSC)

Fredag 14.11:

Morgondistans 13 km och styrka 60 minuter (WSC)

Lördag 15.11:

Långpass 20,5 km

Söndag 16.11:

Distanspass 12 km

Totalt 7 pass och 81,5 km löpning+180 min. alternativ träning+220 min. styrketräning

långpass 15.11.2014 2Foto av syrran från långpasset på lördagen. Jag måste verkligen se till att fixa inställningarna på min kamera eftersom 90 % av alla foton jag tar blir suddiga för tillfället.

långpass 15.11.2014Enda fotot från långpasset som inte är suddigt. Här börjar långpasset vara förbi efter drygt 20 km löpning. Ännu i detta skede av säsongen är inte långpasset speciellt långa. Vanligen brukar dock långpassen på lördagsmorgnarna bli drygt 30 km långa och efter dessa brukar ibland någon form av adrenalinkick infinna sig. Det får också bli orsaker att springa nummer 5-nämligen adrenalinkicken. De som löpt längre sträckor och framförallt de som genomfört ett maraton vet säkert vad jag pratar om. Det är få saker som jag upplevt i idrottssammanhang som kan mäta sig med känslan som man har efter ett maraton eller i sammanhang där man tagit ut det sista ur kroppen. Efter långpassen blir det inte riktigt samma känsla, men även efter ett riktigt tufft långpass kan man ibland få den där underbart pigga känslan där man känner sig rätt “hög på livet”. Det är också den känslan som får en att längta efter att få genomföra ett maratonlopp snart igen.

PicsArt_1416250010444Efter långpasset hem för att fira mitt fadderbarn.

PicsArt_1416249837494

Om någon undrade vad bilden ovan skulle föreställa, så var det från söndagsmorgonen när Heidi och jag dansade till Just Dance på Playstation. Vi hade en väldigt livlig lördagskväll med Singstar, Just Dance och Fifa15 på Playstation där så gott som alla deltog. Otroligt kul! Jag har dock en hel del att öva på för att få ordning på mina dansrörelser. Men bra övning inför framtida utmaningar. 🙂

PicsArt_1416242092279Idag blev det 10 km löpning med Heidi. Även om vädret kändes aningen dystert på dagen, så visade det sig vara ett otroligt skönt för en löptur på kvällen.

Join the Conversation

6 Comments

    1. says: Benny

      Hej!
      Då det gäller distanspassen av den typ som vi sprang på onsdagen och söndagen, så liknade de mycket de återhämtande distanspassen som vi brukar köra mellan de hårdare tempopassen. Under dessa försöker vi därför hålla tillbaka farten och springer väl på tider mellan 5:00-5:20 min./km. Oftast börjar vi lugnare med en viss ökning på slutet, men snittiden landar oftast vid den ovan nämnda.
      Jag skall nog snart börja redogöra för tiderna mer i detalj, men hittills har fokuset endast varit på att bygga upp en grund inför säsongen och tiderna har därför inte varit av någon betydelse. Nu har dock tempopassen påbörjats, så då är det väl dags att börja hålla koll på tiderna lite noggrannare.

  1. says: Nisse

    Hej

    Tack för svaret, tycker det är intressant att följa andra, framför allt ni som klarat av riktigt bra tider på maraton.
    Det verkar ligga mycket i att ta det riktigt lugnt på distanspassen. Själv har jag svårt för det men kämpar på det. Om det blir för mycket mittemellan så har säkerligen kroppen för svårt att återhämta sig både för att klara de hårda passen men också för att kunna klara att springa varje dag.

    Det tar lite tid att vänja sig, när man har en bakgrund där varje pass för några år sedan alltid gick på max. Ska man utvecklas är det både mycket mängd och variation som gäller.
    Om du har tid och möjlighet är jag mycket tacksam om du vill delge oss läsare dina olika tider på passen du kör.

    Mvh/Nisse

    1. says: Benny

      Jo, det är nog precis som du skriver. Jag har själv också gjort samma misstag tidigare. Det första året kan gå bra även om man kör varje pass på max, men om man fortsätter kommer skador eller överbelastningssymptom förr eller senare.
      Från och med nu har jag faktiskt börjat med redovisning av mina tider. Nu skall jag bara införskaffa ett pulsband också så får både jag själv och läsarna lite bättre data från mina pass. 🙂

Leave a comment
Leave a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *