Långpass på 32 km

Tweet about this on TwitterShare on FacebookPin on PinterestShare on StumbleUponShare on LinkedInShare on Google+

Igår körde jag det näst sista långpasset inför mitt nästa maratonlopp. Om det blir något lopp för mig. Just nu känns det nämligen såpass tungt och trögt att det med dagens form känns helt onödigt att ens fundera på något maratonlopp mer i höst.

Formen var på nedåtgående redan veckorna innan Vasa halvmarathon och förkylningen som jag drog på mig förra veckoslutet har gjort löpningen ännu segare. Jag ger det ännu en vecka innan jag bestämmer mig. Anmälningen skall ändå göras innan 30.9, så jag har alltså hela nästa vecka på mig att bestämma mig. Men då måste det vara en verkligt bra träningsvecka där löpningen känns bättre än den gjort under hela den förra månaden.

Orsaken till att jag inte ännu kastar in handduken är den förkylning som jag led av nästan hela denna vecka. Den gjorde säkert att denna veckas träning blev ännu sämre än vad den kunnat vara. Om jag kan köra hela nästa vecka i de farter som finns i mitt maratonprogram kommer jag nog att delta i tävlingen, även om detta känns aningen osannolikt i dagsläget. Såpass trögt gick det ändå på gårdagens långpass.

Enligt programmet skulle vi börja de första 26 kilometerna i lugnt tempo och sedan skulle jag köra de sista 6 km i maratonfart på 3:54 min./km. Jag hade dock så oerhört trötta ben redan från början av långpasset och det blev aldrig den njutning som det ibland kan vara att bege sig iväg på en lördagsmorgon. Troligen hade detta att göra med torsdagens tuffa intervaller och det att min förkylning gjorde att jag aldrig hann återhämta mig tills lördagens långpass.

Följaktligen gick det även riktigt långsamt. Så långsamt att jag inte ens brydde mig om att analysera passet i efterhand. Om det inte känns bättre nästa vecka kommer jag alltså att avsluta säsongen redan efter långpasset nästa lördag och ta nästa maratonlopp först på vårkanten.

Det känns lite märkligt att min form började dala i slutet av augusti. Jag hade ju en väldigt bra period då det mesta lyckades i träningsväg från mitten av juli till mitten av augusti. Att formen sedan blir sämre just när det är dags att börja toppa sin form inför en tävling hör till ovanligheterna. Kan det vara så att jag körde för hårt för länge när jag efter min skadeperiod byggde upp min form från grunden i juli och augusti?

Jag vet inte, men som nämnt ger jag det ännu en vecka så hoppas jag att drivet i steget återvänder så att jag kan avsluta min säsong med ännu ett maratonlopp.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *