Gemytliga fredag

Jag vaknade som vanligt redan kl. 4.50 idag av att Toffe skällde till då Vasabladet damp ner genom postluckan. Till skillnad från övriga dagar i veckan beslöt jag mig dock för att stiga upp då jag ändå hade ställt in väckarklockan på 5.00.

När jag steg upp märkte jag till min förvåning att ljumsken kändes helt bra. Innan jag gick och lade mig på torsdagskvällen hade jag tejpat fast några ispåsar runt ljumsken och fixerat dem ytterligare med plastfilm. Detta ”bandage” hade jag sedan på under hela natten. Jag vet inte om detta var en dunderkur för ljumsken eller om det var gårdagens fartpass som gjorde susen. Med tanke på hur ont det gjorde innan jag påbörjade gårdagens tempopass känns det dock som att ett fartpass inte är något som varken läkare eller fysioterapeuter skulle rekommendera för att få benet i skick. Ljumsken kändes i alla fall bättre efter löppasset.

Nu skall jag förstås inte ta ut segern i förskott eftersom jag nog ännu känner en viss smärta både vid löpning och vid gång. Men i jämförelse med hur det känts tidigare i veckan är denna smärta helt överkomlig. Det bästa av allt var att jag idag kunde påbörja morgonpasset helt utan smärta. Det var först vid slutet av det 11 kilometer långa distanspasset som jag fick lite känningar igen.

I träningsväg blev det alltså ett tidigt morgonpass idag, liksom de flesta andra fredagar. Redan halv 6 var vi iväg på löppasset. Som jag tidigare nämnt är det oerhört skönt att ha träningen undanstökad redan innan jobbet på fredagarna eftersom jag gärna ägnar kvällen åt att njuta av livet. Även om träningen i sig stundom kan vara njutbar så gillar jag att avvika från rutinerna på fredagarna och undvika alla sk. måsten.

Nu är det bara att hoppas att både väderleken och ljumsken samarbetar med mig för att göra morgondagens långpass till en så trevlig upplevelse som möjligt. Långpass på 35 kilometer brukar nog i allmänhet medföra obehag av varierande grad i något skede av sträckan, men att slippa att springa i snöslask brukar ändå göra det enklare att uthärda. Nu är jag lite orolig att det är just snöslask vi kommer att få springa i då det utlovats rikliga snömängder under kvällen och natten här i Vasa…

PicsArt_1392996752459

Det verkar som att hela Finland stannade upp här på eftermiddagen på grund av semifinalen i ishockey. Själv satt jag i jobbet och brydde mig inte speciellt mycket om matchen. Sedan jag slutade med ishockey i 16-års åldern tappade jag snabbt intresset för sporten och har inte återfått det sedan dess. Mitt ointresse bottnar också i det att jag inte har någon större skillnad vem som vinner av Finland eller Sverige. Jag vet att ämnet kan vara lite känsligt för vissa, men jag bryr mig minst lika mycket om svenska som finska framgångar inom idrotten. Detta igen beror säkert på att jag känner mig mer svensk än finsk då jag ända från barnsben följt nästa enbart svensk media. Ok, då det gäller politiken och frågor som berör företagsverksamhet är jag mycket mer insatt i vad som sker här i Finland. Underligt vore det väl annars då jag jobbar med dessa frågor.

morgonpass 21.2.2014 3

Redan halv sju på morgonen hade jag avverkat mitt träningspass för dagen. Skönt!

vasabladet 2

Orsaken till att Toffe väcker mig innan kl. 5 varje morgon numera. Min nyligen påbörjade Vasabladet-prenumeration.

PicsArt_1392980249680

Jag har nyligen börjat med en ny rutin på fredagarna. På fredagslunchen beger jag mig ensam iväg till ett mysigt ställe där jag i lugn och ro kan läsa samtidigt som jag äter. Efter detta tar jag fram mitt skrivblock och skriver ner lite tankar och planer i samband med efterrättskaffet. Jag rekommenderar alla att nu som då ta sig tid att sätta sig ner och skriva ner sina tankar. Förut har söndagen varit den dag då jag tagit mig tid för detta. Nuförtiden tycker jag dock att det känns bättre att göra detta i slutet av en arbetsvecka eftersom vardagen är i färskt minne då.

Leave a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *