Första snön

Så har då den första snön fallit. Det var bara en tidsfråga med tanke på det kalla väder vi haft de senaste dagarna. Tyvärr råkade det sig så att det började snöa först i samband med att jag var på väg löpandes till gymmet. Därför var det lite väl sent att ändra sig och köra dagens kvalitetspass inomhus på löpband.

Jag hoppades ändå att det inte skulle ha hunnit snöa så mycket under mitt styrkepass att underlaget skulle bli alltför halt tills dess att det var dags för löppasset. När jag slutfört mitt styrkepass i gymmet kunde jag dock konstatera att det snöat rejält och att det var alltför halt för att kunna genomföra ett hårdare kvalitetspass på underlaget. Jag hade nämligen planerat att köra 8 kilometer på 32 minuter, vilket innebär en snittfart på 4:00 min./km. För att kunna köra i sådana farter behövs det ett relativt bra underlag. På snö är det alltid en viss “halkeffekt” som gör att det blir svårare att hålla farten på kvalitetspassen. Dessutom ökar skaderisken avsevärt. Speciellt när man är ovan med snön efter en längre tid med barmarkslöpning känns det onödigt att ens försöka dra ett kvalitetspass i hård fart under dessa omständigheter.

Jag bestämde mig därför för att köra ett helt vanligt distanspass och skjuta upp dagens kvalitetspass till söndag. Lite bittert med tanke på att jag tänkt ta vilodag imorgon, men bra på så sätt att jag är betydligt mer utvilad på helgdagar. I allmänhet brukar jag föredra att inte köra kvalitetspass dagen efter ett långpass, men jag räknar ändå med att jag klarar detta i och med att jag vilar imorgon.

Idag körde jag för första gången på ett par år med pulsband på. Jag tycker inte alls om att bära pulsband då jag tycker att det känns aningen obekvämt att springa med detta. Frågan är ändå om jag inte måste börja vänja mig vid det för att få mer analysvärde i min träning. Speciellt i detta skede när jag gör minst 9 timmars arbetsdagar och formen påverkas rätt mycket av orken för dagen är det till stor hjälp att kunna bestämma farten på basen av pulsnivån. Nu är jag tyvärr så envis så att jag troligen kör på i samma fart oavsett fastän pulsen skulle vara alltför hög, men det hjälper i alla fall att vara medveten om det.

Som tur börjar jag nu vara ikapp på jobbet och kan så småningom återgå till normala 8 timmars jobbdagar igen. Några veckor till så kan jag börja vakna under mer “mänskliga” tidpunkter igen. Just nu vaknar jag redan kl. 5.00 samtliga vardagar och är i jobbet runt 6.30. Det brukar i allmänhet leda till att jag är aningen sliten när det är dags för träning på kvällen.

Ikväll blev det totalt 12 km löpning i en fart på strax under 5:00 min./km. Pulsen då? Ja, den låg på mellan 130-140 slag/min. hela sträckan, dvs. strax över 70 % av maxpulsen. Nu har jag i och för sig inte gjort några tester på evigheter så att jag ens vet vad min maxpuls ligger på. Det skulle vara bra att få gjort innan årsskiftet.

PicsArt_1385061064321
Jag börjar alltid morgonen med rågbröd och gröt. Dock inte med tidningen Pohjalainen, den råkade bara finnas i postluckan när jag vaknade imorse. 🙂

PicsArt_1385060925587
Det är helt lönlöst att försöka få mig att stressa på morgonen. Jag tar alltid minst en timme på mig innan jag hoppar i duschen och börjar ställa mig till jobbet. Jag sitter en bra stund med en kaffekopp framför nyheterna innan jag kommer igång.

PicsArt_1385061241999
Toffe har redan övertagit vår nya “filt”.

PicsArt_1385061395984
Torsdagen till ära beslöt vi oss för att fira med lite skumvin. Varför vet jag inte. Jag antar att det känns bra att det snart är veckoslut… Vi är inte alkisar mamma. 🙂

Join the Conversation

3 Comments

    1. says: Benny

      Jo, annars är det riktigt härligt. Träningen komplicerar det dock. Men får hoppas att man blir piggare av det iaf. 🙂

Leave a comment
Leave a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *