Om veckan började aningen trevande med trötta och sega ben på måndag och tisdag, så var gårdagens och dagens löppass desto bättre. Igår blev det ett tempopass på 10 km med en sluttid på 39:52 och imorse var benen ovanligt pigga för att vara ett morgonpass. Med andra ord fortsätter den fina formen. Det gäller bara att inte fuska alltför mycket med sömn och mat ifall man vill att kroppen skall fungera normalt.
Översuddig bild från gårdagens tempopass. Åtminstone torde det väl synas att det är jag som springer på bandet. 🙂 Det känns riktigt fint att vara tillbaka på löparbandet igen. Egentligen strävar jag nog till att kunna genomföra en del av mina tempopass utomhus nu när det inte är så halt ännu. Men igår var vädret riktigt blåsigt och regnigt, så därför kändes det bättre att köra inomhus. Dessutom visade ju fjolåret att det går att bygga upp en väldigt bra uthållighet även på löparband. Det gäller bara att få in lite utomhuslöpning i maratonfart den sista månaden innan maratonloppet.
Igår körde jag med en liten lutning på bandet. Ca. 1 % om jag minns rätt. Jag började först med 3 km uppvärmning och sedan körde jag tempodelen på 10 km i 15 km/h, eftersom mitt maratonprogram visade att jag skulle köra denna på 40 minuter. Troligen kommer jag snart att ytterligare öka på farten när jag springer inomhus i förhållande till mitt maratonprogram eftersom löpbandets farter inte riktigt motsvarar utomhuslöpning, även om man har lutning på bandet. Men ännu känner jag ingen stress då jag befinner mig i början av uppbyggnadsfasen. Det viktigaste är som jag skrivit tidigare att undvika skador och bygga en bra grund.
Idag var det väckning kl. 6 och 6.30 var vi igång med vårt återhämtande morgonpass. Det blev totalt 11 km löpning nu på morgonen. Vädret var allt annat än trevligt, men det kändes ändå helt mysigt att vara igång från morgonen. Jag längtar ändå inte tillbaka till 2013 då jag hade för vana att köra dubbelpass 4-5 gånger i veckan. Det passar kanske för vissa, men för mig som vill göra annat i livet känns det bara som en belastning. Jag vill ha annat än endast träning, jobb och sömn i livet och då passar ett pass om dagen utmärkt. Dessutom tror jag inte att det är bra för kroppen att träna så mycket om man samtidigt jobbar. Det krävs nästan att man är idrottare på heltid med det konceptet. Ett undantag kunde eventuellt vara de som “transportlöper” fram och tillbaka till jobbet. De får ju in 2 pass om dagen helt naturligt.
